Tiden med gorillorna är strikt begränsad till en timme och bara en grupp om max 8 personer släpps in per dag. När 55 av våra minuter hade gått gäckade the Silverback oss fortfarande... Men så fann vi honom, lojt utsträckt på mage. Just det här familjeöverhuvudet är 28 år gammal och i sin krafts dagar. Bilden är tagen på ca 3 meters håll.
En avslutande bild på en av ungdomarna innan det var dags att säga farväl...
... och påbörja vandringen nerför igen. Stunden med gorillorna var verkligen helt enastående. Jag känner mig grymt priviligerad som fått chansen att uppleva detta!
Efter diplomutdelning och lunch gick färden mot Kabale, där natten skulle tillbringas. Ungefär halvvägs skar emellertid växellådan ihop... Jag och min guide befann oss nu i ett tämligen avlägset område och det var bara att lappa efter läge. Tursamt nog hade en av våra fyra mobiltelefoner täckning och hjälp kunde tillkallas. Några timmar försenade nådde vi vårt nattlogi, dock utan bilen...
Kväll i Kabale. Det här är utsikten från mitt fönster över Lake Bunyonyi. Dagen efter fick jag skjuts till Kampala av en annan grupp medan min guide fick stanna kvar för att försöka lösa bilproblemet. Riktigt hur det gick vet jag inte. Min resa fortsatte till Kenya där jag unnade mig en natt på Hilton Nairobi före "hemfärd" till Malakal. 5 dagars kortledighet var till ända - och till full belåtenhet!
