En oväntad gåva

Att vårda relationerna med olika afghanska kontakter är en både rolig och viktig del av mitt arbete. Och det kan ibland ta lite annorlunda vändningar. Häromkvällen dök Samim upp i vakten - tämligen spontant - för att överlämna en gåva... Det visade sig vara en hel måltid av afghanska specialiteter som hans mor lagat till. Hon driver organisationen Hadia Social Handicraft and Development Association som hjälper utsatta kvinnor med hantverksutbildning och träning i att läsa och skriva.



Här har jag dukat upp utanför mässen. Det ska ärligt sägas att jag inte klarade av att äta riktigt allt men provsmakningen gjorde ingen besviken!



Veckan före hade vi ett möte med Samim då vi överlämnade en uppsättning sportkläder som Suzanne fått genom sin hemmaklubb (TACK!). Hadia har just fixat i ordning enklare träningslokaler där även flickor ska kunna spela volleyboll eller träna Kung Fu (jo, det är populärt här). Det känns verkligen bra att kunna stötta i det lilla!

Rött kort till Rögle och Leksand

Inte för att jag såg matchen. Men någonting är fundamentalt fel när 10 vuxna män slår varandra blodiga i en hockeyrink och vill kalla det för sport.

Idrott ska på alla sätt uppmuntras. Det sker så oerhört mycket bra ute i våra klubbar som bidrar till hälsa och personlig utveckling. Men det finns också en baksida och inte sällan är det manlig lagidrott på elitnivå som står för den. Är det inte slagsmål så är det sexism och homofobi... Om inte klubbar, specialförbund och RF klarar att ta sitt ansvar så måste vi andra reagera!

Jag tycker att både Rögle och Leksand borde tvingas lämna playoff-spelet. De har definitivt diskvalificerat sig själva som potentiella Eliserielag. En klubb som inte tar sitt sociala ansvar förtjänar inget annat än ett rött kort!

Bojkott för fred?

"Om Miljöpartiet fick bestämma skulle alla världens länder stoppa israeliska idrottsutövare från att tävla." Det säger riksdagsledamoten Gunvor G Ericson, som är partiets idrottspolitiske talesperson, till Sydsvenskan idag.

Som tur är får inte Miljöpartiet bestämma. En bojkott mot israelisk idrott kommer inte på något enda vis att bidra till fred i Mellanöstern. Och det måste ju rimligtvis vara det överordnade målet för oss alla.

Förslaget har också mycket lite med försvar av mänskliga rättigheter att göra. Det blir istället ett ensidigt ställningstagande i en konflikt som är extremt komplex. Från mina utgångspunkter är det att förenkla världsbilden alldeles för mycket.

I linje med detta anser jag att Malmöpolitikernas beslut att kommande Davis Cup-match mot Israel ska spelas inför tomma läktare är ren och skär galenskap. Och att gömma sig bakom säkerhetsargument är smått ohederligt. Vad man de facto gör är att försöka plocka partipolitiska poäng genom att spela på de antiisraeliska strömningar som finns. Det är klart obehagligt.

Nej - låt idrott bygga broar istället för murar! Släpp in publiken i Baltiska hallen och låt polisen göra sitt jobb.