Kvinna + kvinna = sant

Jag och Anki Elken uppmärksammar lesbiska och bisexuella kvinnors situation i en debattartikel på Politikerbloggen idag. Ur inledningen:

100 år av internationell kvinnokamp. Men frågan är om kampen verkligen omfattar alla kvinnor? Runt om i världen ser vi hur lesbiska och bisexuella kvinnor osynliggörs och marginaliseras. Mer extrema uttryck är systematiska omvändelsevåldtäkter, godtyckliga fängelsestraff och i värsta fall döden. I dess spår följer ohälsa, lidande och stigma och kring detta har det länge varit alldeles för tyst. Vi vill bidra till att bryta den tystnaden - i Centerpartiet, i Sverige och i EU!

Läs och kommentera gärna artikeln i sin helhet här.

Jag är särskilt glad över samarbetet med Anki. Hon är bland annat styrelseledamot i Fredrika-Bremer-Förbundet och förbundsstyrelseledamot i Centerkvinnorna. Tidigare har hon också varit ordförande i Sveriges Kvinnolobby.

Senare idag bär det av till ABF-huset där Nätverket 8 mars ordnar seminarier på temat "Kvinnors hälsa och HIV - en utmaning för jämställdhet".

Till sist: GRATTIS, MAUD för utmärkelsen "Årets Kvinna"!!

Idag ska vi vara glada och arga!

Idag ska vi vara glada! Glada för att den internationella kvinnodagen finns och för all energi den för med sig. Men vi ska också vara arga! Arga för att könsorättvisor existerar och fortfarande tillåts breda ut sig. Sverige utgör som bekant inget undantag.

Den kloke miljöpartisten Anders Wallner rekommenderar på QX alla killar att gå i kjol för en dag. Det är förvisso en tilltalande tanke. En annan ögonöppnare skulle kunna vara att vi män försöker leva på 90% av lönen under en månad... På ett strukturellt plan menar jag att just lönediskrimineringen är en av de största sprickorna i vår jämställdhetsfasad. Att det delvis kan förklaras med en extremt könssegregerad arbetsmarknad gör inte precis saken bättre.

Eva Flyborg (fp) föreslår på DN debatt idag att det ska upprättas en officiell rankinglista över företagens jämställdhet. Lite anmärkningsvärt är att just "lika lön för lika arbete" inte finns med bland de granskningskriterier hon lyfter fram. Icke desto mindre tror jag att hon har en poäng med sitt förslag. Ska vi nå framgång är jag övertygad om att både piska och morot behövs. "Name and shame"-strategin kan vara hur effektiv som helst. I förlängningen ser jag också att systemet skulle kunna utvecklas till att omfatta hela mångfalds- och likabehandlingsområdet. Och varför avgränsa sig till det privata näringslivet? Offentliga verksamheter är långt ifrån alltid de föredömen som man skulle kunna önska.

Avslutningsvis en tänkvärdhet från en synnerligen beundransvärd kvinna;

"Hur mycket oftare blir man inte stucken av en ros än bränd av en nässla?" - Selma Lagerlöf