Många av er har nog nåtts av rapporterna om uppblossande våld mellan olika stammar i Sydsudan. Främst handlar det om motsättningar mellan Lou Nuer och Murle. För några dagar sedan genomfördes en attack i Pieri som ligger i vår grannprovins och utfallet är verkligt illa:
"A group of officials from Jonglei told Sudan Tribune that the clashes in Uror county had resulted in 640 deaths, 861 people sustaining injuries, the kidnap of 208 children, the arson of 7,924 houses and the theft of 38,000 heads of cattle."
Attacken ses som en hämnd för en tidigare händelse i Pibor. Det var i det området jag befann mig på batpatrull under 19 dygn. Under en period där följdes vi av en lokal "guide" och vi fick snabbt förtroende för varandra. Han ringde mig senast igår kväll för att uppdatera mig på läget. Det verkar tyvärr vara precis så illa som mediarapporteringen gör gällande. Han har flera släktingar, varav några nu skadade, i det drabbade området. Stora flyktingströmmar är på väg mot bland annat Akobo vilket är den ort som vi hade som bas under vår långväga patrull.
Kortsiktigt är jag en smula pessimistisk över utvecklingen. Rivaliteten mellan stammarna går många generationer tillbaka i tiden. Just nu förvärras dessutom allt av en svår hungersnöd. Jag skulle inte kalla det svält men det är tillräckligt illa för att människor ska bli desperata i jakten på mat och/eller pengar. Det är sannolikt den största drivkraften bakom ökningen av boskapsstölder och barnkidnappningar.
Så vad gör FN? Ja, vi försöker hålla oss aktiva. Operationen jag deltog i var ett sådant exempel och i skrivade stund görs insatser i Pieri-området. Men faktum kvarstår; Sydsudans utmaningar är betydande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar