Religiös överkänslighet

Elisabeth Ohlson Wallin är en gudabenådad fotograf. 1998 blev hon känd för kyrkor och allmänhet genom utställningen "Ecce Homo". 2007 var det vernissage för den mycket starka "In hate we trust". Ett genomgående budskap i hennes konstnärskap har varit att påvisa homofobins olika skepnader och konsekvenser i samhället.

Elisabeths senaste projekt är utställningen "Jerusalem". I Expressen förklarar hon idén så här:

"Att resa till Jerusalem för att fotografera en utställning om förtryck av hbt-personer kan verka som ett dumdristigt projekt. [...] Framför mig såg jag bilden av två homosexuella män som kysser varandra mitt i Jerusalem. Mitt på de steniga gator som kanske Jesus och Mohammed en gång gått på."

Utställningen skulle ha visats på Världskulturmuseet i Göteborg som också delfinansierat arbetet. Nu har emellertid ledningen fått kalla fötter och vill inte längre visa "Jerusalem" i det format den är skapad. Det är extremt anmärkningsvärt.

Få saker gör mig mer illa berörd än när religiös överkänslighet förvandlas till censur. Denna debatt kan knappast tolkas på annat sätt. Yttrandefriheten måste hållas helig även när den tar sig religionkritiska uttryck. Därför måste Jesus självklart få gestaltas som bög eller Mohammed som rondellhund. Och därför hoppas jag att Världskulturmuseet visar ryggrad och omprövar sitt hariga beslut!

Vi som mockar koskit i pumps

Jag är en av skribenterna på bloggen jämställd.se som drivs av centerkvinnorna. Idag har jag gjort mitt premiärinlägg; Religion av ondo som kan läsas här.

I övrigt väntar en söndag i RFSL:s tecken. Årsmötesbesök i Nyköping står på agendan.

Hört på frisersalongen

Jag har nyss klippt mig på salongen runt hörnet. I stolen bredvid genomgick en mycket pratglad, medelålders stockholmare motsvarande förvandling.

Kund (på bredast möjliga dialekt): Hör ni, vad ska ni göra i påsk?

Frisörska: Vi är muslimer, vi firar inte påsk.

Kund: Va? Muslimer, gör ni inte det där med påsk?

Frisörska: Nej, vi firar inte det.

Kund: Hmmm. Men ni gör väl det där med burka i stället?

Tystnad.

Kund: Hör ni, vad ska de där religiösa gubbarna säga när vi får besök från rymden?

Förundrad tystnad...

Kund (igen): Jag ger mig fan på att vi kommer få se små gröna män innan vi lägger näsan i vädret. Tror ni inte det?

Återigen tystnad.

Klippningen färdigställs och mannen går. Av eftersnacket framgår att han är företagarnas advokat.

Kd-ledningen har tjurat ihop!

Vatikanen fortsätter med sina absurditeter. Hur kan någon överhuvudatget ta en kyrka på allvar som inte förmår att se vem som är förövare och vem som är offer när en 9-årig flicka våldtas av sin styvfar?

Utan jämförelser i övrigt reflekterar jag över värdekonservatismens politiska budbärare här hemma. Kristdemokraternas ultimativa motstånd mot könsneutrala äktenskap är välkänt. Det medförde också att de hängdes av den blocköverskridande överenskommelse som gjordes och som riksdagen kommer besluta om den 1 april.

Kd-ledningen verkar inte ha kommit över detta. I flera frågor den senaste tiden har ministrar intagit bångstyriga positioner i sina profilfrågor. Låt mig ge två aktuella exempel:

1. Fallet med den häktade barnläkaren kan inte undgått någon. Vad som medicinskt är rätt eller fel överlåter jag åt experter att bedömma. Däremot skulle jag, likt bland andra Barbro Westerholm, varmt välkomna tydligare riktlinjer och en förutsättningslös diskussion om vård i livets slutskede. Men si det gillar inte socialminister Göran Hägglund. "Jag är skeptisk till skriftliga riktlinjer", säger han till DN. Partikollegan Christina Doctare går ännu längre i sin dogmatism.
2. I förra veckan överlämnades alkohollagsutredningen till folkhälsominister Maria Larsson. Den innehåller bland annat förslag om torrläggning på krogen efter 03.00 och fortsatt förbud mot gårdsförsäljning. Nöjd och utan vidare regeringskonsultationer slår Larsson helt sonika fast, att "inriktningen på den svenska alkoholpolitiken kommer inte att ändras".

Fram tonar bilden av en kd-ledning som fullständigt tjurat ihop. Jag kan respektera deras åsikt i sak. Men jag förväntar mig betydligt mer av det politiska handlaget. Både Hägglund och Larsson vet att de företräder ytterlighetspositioner i regeringen i frågor som dessa. Är man då ansvarig minister - vilket de är - duger det inte att reflexmässigt stänga dörrar!

Påve med tomtar på loftet

En bild säger mer än tusen ord...

Gärna jul - men utan Jesus

Påven predikar julefrid och passar samtidigt på att fördöma homosexualitet. Hans kärlek omfattar tydligen inte alla.

Världen idag är en religiös tidskrift med tungt värdekonservativa inslag. Dess mångåriga chefredaktör Carin Stenström tilldelas nu tidningens egna "Familjepris" och urspårade Siewert Öholm finns förstås bland gratulanterna. Pristagaren själv analyserar:

Här finns också en förklaring till den ekonomiska krisen, menar Carin Stenström.

– I stället för att se till familjens verkliga behov har politikerna devalverat familjen till enbart en konsumtionsenhet. Om man hade utgått från familjens verkliga behov hade man inte producerat så mycket saker som det egentligen inte finns efterfrågan på, till exempel bilar, bostäder och kläder.

Slutligen noterar jag att moderate riksdagsledamoten Göran Pettersson läser min blogg. Jag har i ett tidigare inlägg efterlyst hans ställningstagande kring könsneutrala äktenskap. Med illa dold religiös underton skriver han bland annat:

Det är intressant att konstatera att medborgarna i den amerikanska delstaten Kalifornien, som i många stycken är mer liberala än vi svenskar när det gäller livsstilsfrågor, i tisdags röstade för att förbjuda samkönade äktenskap. De har gått före men nu uppfattat att man gått in i en återvändsgränd.

Jag längtar efter en jul utan Jesus. Eller åtminstone en jul utan hans/hennes självutnämnda uttolkare på jorden.

Vem frälser Frälsis?

Från Frälsningsarméns hemsida:

Homosexualitet
Frälsningsarmén anser att homosexuella handlingar strider mot Guds avsikt med människan, liksom partnerskap eller äktenskap mellan homosexuella.

Abort
Frälsningsarmén anser att livet börjar vid befruktningen och inte får kränkas. Detta gäller även när samhällets syn på människovärdet förändras.

Coop i Jönköping valde att stänga pärleporten för Frälsis insamlingsbössor i år. Det skulle man tydligen inte ha gjort. Lokal proteststorm utbröt och nu har beslutet ändrats. Som plåster på såren skänker Coop dessutom 10.000 kronor och övriga handlare förväntas haka på... Om detta rapporterar extremisttidningen Världen idag i skadeglad ton.

Själv ser jag ingen som helst anledning att skänka pengar till en organisation som företräder så genomunkna värderingar. Notera också att Frälsis äger Myrorna. Bättre då att kanalisera bidrag via exempelvis Röda Korset.

För övrigt delar jag helt den uppfattning som Stellan Skarsgård ger uttryck för i Expressen idag. Den viktiga slutsatsen är att religion aldrig någonsin kan tillåtas få ett inflytande över skola eller lagstiftning. Men jag gillar också hans avslutning:

Jag tror att Gud inte finns tills motsatsen är bevisad. Gud är lika sannolik för mig som tomten. När jag berättade för Milos Forman att jag är ateist, sa han: "Men livet blir så fattigt om man förnekar all mystik!"Jag svarade att det är religionen som förnekar all mystik.Vi ska naturligtvis sträva efter att begripa så mycket som möjligt. Men att tillgripa Gud så fort man inte vet eller förstår, det är att smita från mysteriet.

Brev till Staffan Danielsson

Riksdagsledamoten Staffan Danielsson (c) gav sig igår in i kompromissdebatten om könsneutrala äktenskap. Jag delar inte min partikamrats analys och har därför skrivit ett brev till honom som jag också väljer att återge här:

Hej Staffan!

Ordens makt är stor. Jag håller således inte med om att det vore en rimlig uppoffring att kompromissa bort ordet äktenskap, mot bakgrund av hur lagförslaget i övrigt ser ut. Den springande punkten är att religiösa samfund fortfarande ges möjlighet till vigselrätt, vilket alltså handlar om myndighetsutövning. Att då samtidigt ge dem tolkningsföreträdet till ordet "äktenskap" (underförstått; det kommer förbehållas en man och en kvinna) blir, enligt mitt sätt att se det, att legitimera fortsatt särbehandling.

Att partnerskapslagen idag upplevs förlegad handlar ju till stor del om just ord och symbolik. Efter det att samkönade par fick möjlighet att prövas som adoptivföräldrar är de juridiska skillnaderna mellan äktenskap och partnerskap i princip borta. Men vår drivkraft är att vi inte vill ha en lagstiftning och/eller en terminolgi som signalerar ett A- och ett B-lag. Det bör vara vägledande också för den här diskussionen.

Vidare anser jag att argument som tar sin utgångspunkt i tradition och "hävdvunnen rätt" faller rätt platt. Du hänvisar också till att ordet äktenskap "per defintion har begränsningar". Jag menar att det är lagstiftarens både rättighet och skyldighet att medverka till omtolkning av begrepp så att de harmonierar med den tid vi lever i. Det gäller alla andra samhällsområden och måste även gälla här. Argumentation utifrån religiös övertygelse kan aldrig heller tillåtas få tolkningsföreträde i en modern demokrati. Jag tycker också det är värt att påpeka att beredningsprocessen på intet sätt präglats av kompromisslöshet. Tvärtom. Regnér gjorde ett grannlaga utredningsarbete och remissrundan har varit generös. Därigenom har jämkningarna gjorts. Bland annat har samfunden gåtts till mötes genom att det blir möjligt för enskilda religiösa företrädare att även fortsättningsvis avstå från att viga samkönade par.

Avslutningsvis: Ytterst handlar en könsneutral äktenskapslagstiftning om grundläggande mänskliga rättigheter. Låt oss inte för en sekund få det att framstå som om vi är beredda att kompromissa med så fundamentala värden. Religionsfrihet innebär INTE frihet att diskriminera, vare sig direkt eller indirekt - och allra minst i statens namn. Jag vill inte se mitt parti vackla i denna fråga!

Vänliga hälsningar,

Krister

Weimers snackar skit!

En del av stugans avkopplande charm har att göra med det lite spartanska liv vi lever här. Bland annat är det utedass som gäller. Men vad gör väl det när behoven kan uträttas med en utsikt som den här?

Osökt kommer jag att tänka på Charlie Weimers, kdu:s ordförande med ett förflutet som grundare av det ultrakonservativa nätverket Engelbrekt. Han rasade igår över uppgifterna om att regeringen (äntligen!) har en lagrådsremiss till könsneutral äktenskapslagstiftning klar:

- Det förslag som Ekot refererar till kan inte bli regeringspolitik. Vad är det för slags ledarskap Fredrik Reinfeldt visar om han inte vill medverka till en konstruktiv lösning ovanför dagens låsta positioner? Nu måste Fredrik Reinfeldt ställa folkpartiet mot väggen och fråga dem om de är beredda att sänka en alliansregering på denna fråga.

93 % av Sveriges riksdag står bakom liggande förslag men kristdemokraterna stretar trotsigt emot. Weimers går längst och hotar med att regeringen kommer falla. Riktigt patetiskt blir det när han försöker lägga skulden för en sådan (högst hypotetisk) risk i knäet på folkpartiet. Det vittnar onekligen om total brist på självinsikt.

Weimers upprörs också över bristande kompromissvilja från den 93%-iga majoritetens sida. Därmed får han det att låta som om kristdemokraterna körts över. Det är fel. Låt mig påminna om att liggande lagförslag har sin grund i ett omfattande utredningsarbete med därtill hörande remissrunda. Däri har de oundvikliga jämkningarna gjorts. Ett sådant exempel är att tillåta enskilda religiösa företrädare att slippa viga samkönade par. Det är i grunden dåligt men just nu det framkomligas väg.

Men därmed låter sig inte Weimers, Sacrédeus, Attefall och andra kd-fundamentalister nöja. Man vill i stället kompromissa bort alla människors rätt till likhet inför lagen. Och dessutom med någon slags hänvisning till Guds vilja... Ge upp!

Liam Norbergs förkunnelser

Liam Norberg slår idag ett slag för kärnfamiljen och den kristna tron på Sidan 4 i Expressen. Vid en ytlig betraktelse kan budskapet uppfattas som rätt sympatiskt - barns rätt till trygga uppväxtförhållanden som garant för att inte hamna snett i livet. Men snart nog kommer eftersmaken. Framförallt känner jag obehag över de underförstådda budskap jag tycker mig ana mellan raderna... Extremhögern lär gnugga händerna av illa dold förtjusning.

Bara kristna familjevärderingar kan bromsa våldspiralen i samhället, anser skådespelaren Liam Norberg.

"Vi måste tillbaka till ett samhälle som grundas på kärnfamiljen, äktenskapet och tryggheten.

Därför är jag oroad över att svenska politiker och makthavare nu vänder sig ifrån det fundament som Sverige en gång byggdes av: Den trygga familjen, som också är den kristna kärlekens fundament.

När den grunden tas bort skapas det tomrummet som vi ser sprida sig som ett virus i Sverige. Det är detta tomrum som är roten till allt våld och allt utanförskap, till all mänsklig ondska."

Exakt vari den politiska nedmonteringen av (kärn-)familjen består får läsaren gissa själv. En inte alltför långsökt slutsats är väl att det är införandet av en könsneutral äktenskapslagstiftning som åsyftas. Därmed insinueras också att "regnbågsbarn" skulle vara otryggare än andra och att samkönade relationer utgör all ondskas moder. Det är helt i linje med hur tokpastor Phelps i USA brukar predika...

Jag ogillar också skarpt betoningen av den kristna värdegrunden som allena saligrådande. Vare sig du anser dig vara kristen, bekänner dig till någon annan religion eller ingen alls är jag fullständigt övertygad om att du har förmågan att förmedla kärlek och trygghet till din familj. Den Norbergska retoriken riskerar dessvärre bara underblåsa den islamofobi som redan finns i vårt samhälle.

Fräscht om äktenskapet

RFSU:s generalsekreterare, Åsa Regnér, föreslår på debattplats idag att religiösa samfund ska fråntas sin vigselrätt. Istället förespråkas en civilrättslig registrering för alla.

Jag delar den uppfattningen till fullo. Kyrkan bör hållas skild från staten och därmed ska man inte heller ägna sig åt myndighetsutövning (som ju en vigsel faktiskt handlar om i juridisk mening). Just en sådan ordning tillämpas också i flera länder, däribland Spanien.

Jag har svårt att se en enskild lösning som på ett bättre sätt tillgodoser såväl religionsfriheten som rätten till ickediskriminering. Dessvärre befarar jag att det ändå lär dröja innan tiden är mogen att ta detta grepp. Intill dess får vi låta oss nöja med det förslag om könsneutralt äktenskap som regeringen presenterar senare i höst. Det blir i alla fall ett stort steg i rätt riktning.

Gud som företagsekonom

Guds hand påstås visa oss vägen vid övergångsställena och det känns säkert tryggt och bra för vissa. Själv klarar jag mig utmärkt utan denna andliga vägledning då jag ska passera gatan.

Företeelsen är som bekant JO-anmäld och en och annan kommunal inköpare verkar tagen på sängen. Men tillverkaren Prisma Teknik hymlar inte precis med sina värderingar. I företagspresentationen på den egna hemsidan kan utläsas följande;

"Vi vill ha med Jesus i allt vi gör. Det är de Kristna värderingarna och Guds vägledning som är grunden för Prisma Tekniks verksamhet."

Vidare:

"Det är också tack vare Guds omsorg som vi utvecklats till det framgångsrika företag vi är idag."

Tänk att Gud har ett så företagsekonomiskt engagemang! Själv blir jag mest nyfiken på hur Prisma Tekniks eventuella mångfaldsplan ser ut.

Är Gud kriminell?

I gårdagens Aktuellt-sändning hör jag Leif Silbersky ge sin syn på skuldfrågan i fallet Anders Eklund:

"Är det någon som ska klandras så är det vår Herre."

Att religionen titt som tätt smyger sig in där den inte hör hemma har jag ondgjort mig över tidigare. Men detta måste väl ändå ta priset!? Om advokat Silbersky inte har någon mer juridiskt trovärdig försvarslinje bör han å det snaraste ägna sig åt annan verksamhet. Det är trots allt vi skattebetalare som står för notan.

Ogudaktiga politiker?

Idag är det Annandag pingst vilket fram till för några år sedan innebar en röd dag. Numera är den ersatt av nationaldagen i vår helgkalender. Kring detta har Alf Ronnby skrivit en lätt förvirrad och indignerad krönika i Skånska Dagbladet under rubriken "Den sabbade pingsthelgen". Lätt värdekonservativa krönikörer har för övrigt blivit något av Skånskans signum och flaggskeppet stavas Carin Stennström. Men här några utdrag att begrunda ur Ronnbys senaste alster:

"Man fördärvade pingsthelgen för att införa en nationaldag, som få, utom de själva, ville ha. Att det framförallt är utkommenderade hembygdsföreningar och några invandrare (som tror att de visar sin uppskattning av Sverige på detta sätt) som deltar i de organiserade arrangemangen, visar att politikerna är förblindade av sin egen verksamhet, isolerade i den politiska maktens boningar, och inte förstår sig på hur traditioner fungerar hos folket."

Ord och inga visor. Anar man ett visst politikerförakt?

"Det kan också hända att vi, när vi nu känner hur allt mer av friheten håller på att tas ifrån oss, till förmån för EU, kommer att bli mera nationalistiska och vill värna det svenska. Men detta är något som politikeretablissemanget räds. Det står i strid med det politiskt korrekta att vi numera inte ska ha en svensk kultur, men en mångkultur, som betyder allt och inget. Vem känner sig hemma i ett sådant mischmasch av normer och värderingar – annat än möjligen politikens jetset, som snurrar runt i Europa och världen.

EU-förakt och rädsla för mångkultur i ett. Ett jobb som partiideolog hos Sverigedemokraterna är kanske ledigt?

"Detta är vad vi fått av ogudaktiga politiker, i stället för en högtid av ljus och glädje, som besjungits av många och av skalden Tegnér. Det är dags att släppa ut de fängslade, vita duvorna och återupprätta pingsthögtidens status och glädje."

Grande finale...! Vem kan ta sånt här dravel på allvar? Och hur tänker Skånskan som publicerar? Någon slags kvalitetsmedvetenhet borde väl även gälla krönikor?!

Frihet från religion

Läsvärd debattartikel på Brännpunkt idag!

Alla människor har rätt till både tro och icke-tro. Oavsett livsval är det viktigt att religionen aldrig tillåts smyga sig in i det politiska beslutsfattandet.

Jesus i Stockholm

Jag läser en notis i DN om att Påven inte längre finns med på listan över världens 100 mest inflytelserika personer. Alltid något.

För övrigt planeras det för en stor Jesusmanifestation i Stockholm idag under ledning av den gamle pastorn Stanley Sjöberg. En vän till mig från Riga sa en gång; "Jag har inget emot Gud. Det är hans fanclub jag har problem med". Jag är benägen att hålla med. Men välkomna till huvudstaden ska ni förstås vara!

Zappa, Bush och Påven

"Allt liv är heligt" har Bush förklarat i veckan. Det är förstås ett inlägg i abortfrågan och han har dessutom kunnat glädja sig åt Påvens stöd. Vän av ordning kan möjligen fråga sig hur den logiken går ihop med att samtidigt förespråka dödsstraff och att inte ta avstånd från tortyr...

För övrigt anser jag att religion aldrig ska släppas in i politiken. Jag tilltalas också en smula av Frank Zappas råd till föräldrar;

"My best advice to anyone who wants to raise a happy, mentally healthy child is: Keep him or her as far away from a church as you can.”

Bush + Påven = sant

Försvarsminister Tolgfors inleder idag ett veckolångt USA-besök. Som tidigare nämnts hoppas jag att han tar chansen att adressera "Don´t Ask, Don´t Tell". Men han lär få konkurrens om Bush-administrationens uppmärksamhet. Även självaste Påven, Benedictus XVI, är nämligen på ingång. Risken är väl också att Hans Helighet har betydligt mer gemensamt med sittande president än en minister från Sverige. CNN konstaterar;

"On social issues such as abortion, gay marriage and stem cell research, Bush and Benedict have plenty of common ground."

Bush, som ju enligt uppgift konsulterar högre makter inför varje viktigare beslut, spar inte heller på krutet när det gäller mottagningskommitté. Han kommer personligen att ta emot Påven på flygplatsen (den äran har tydligen inte visats någon annan ledare) och omkring 12000 människor förväntas senare möta upp utanför Vita Huset under pompa och ståt. Bush förklarar;

"One, he speaks for millions. Two, he doesn't come as a politician; he comes as a man of faith," Bush told the EWTN Global Catholic Network in an interview aired Friday. He added that he wanted to honor Benedict's conviction that "there's right and wrong in life, that moral relativism has a danger of undermining the capacity to have more hopeful and free societies."

Det är femte gången Bush får påvebesök. Också det är ett nytt USA-rekord. Någon som tvivlar på hans politiska prioriteringar...?

Dra in Livets Ords undervisningstillstånd

SVT:s Rapport berättade ikväll om religiösa friskolor som använder sig av skapelseberättelsen i biologiundervisningen. I inslaget framträdde bland annat Per Kornhall som tidigare varit lärare på Livets Ords skola i Uppsala.

I en annan intervju för några år sedan gav han följande vittnesmål;

- Det fanns elever som berättade att de fick lära sig om evolutionsteorin, men samtidigt stod läraren och sa "jag lär er detta endast på grund av att vi måste göra det för att få bidrag, men ni ska inte tro på detta, det är bara nonsens". Och eleverna fick lite och dålig sexualundervisning. De visste ingenting om preventivmedel och det fanns flickor som blev gravida på gymnasiet och som sen inte fick delta i undervisningen.

Än en gång gör sig religionen påmind, inte bara i politiken utan nu också i vetenskapen. Skapelseberättelsen hör hemma i religionsundervisningen och ingen annanstans. Skolor som inte begriper detta bör omedelbart fråntas sina tillstånd och bidragen dras in. Livets Ords skola är definitivt en av dem!

Frikoppla politiken från religionen

Så har jag då sett den. "Fitna". En i mitt tycke lättviktig, osmaklig och insinuant film.

Upphovsmannen Geert Wilders påstår sig vilja synliggöra det fundamentalistiska, islamistiska våldet. Självklart finns det visst fog för det. Likväl är jag bekymrad över sättet han väljer att göra det på. Utöver att reta upp redan uppretade muslimer så är jag rädd för att "Fitna" kommer att underblåsa islamofobin i samhället. Och de som drabbas är som vanligt den stora massan av fullständigt oskyldiga människor. Sverigedemokrater och andra mörkerkrafter jublar säkert redan i sina hålor...

Jag har berört ämnet tidigare. Problemet i sig är inte religionen. Det ska givetvis stå var och en fritt att utöva sin personliga tro. Det verkliga problemet uppstår när religionen - oavsett vilken - gör politiska anspråk. Tyvärr förekommer det fortfarande allt för ofta, även i Sverige.

Med denna lite dystra spaning håller jag lördagkväll och slår ett slag för såväl Daniels gästkrönika tidigare idag som mera lättillgängligt vin åt folket.

Skål för fred och frihet!