Kaldak

I förrgår var jag i Kaldak. Minnesgoda läsare vet att det var där som blodiga strider utspelades den 23 april. Huvudkombattanterna var SPLA (den sydsudanesiska armén) och en före detta rebellgrupp som höll på att integreras i SPLA. Antalet dödsoffer uppskattas till 530 varav merparten civila.

Sakta men säkert börjar livet återvända till Kaldak. Människor som flytt kommer tillbaka men till mycket spartanska förhållanden. Marknadsplatsen är förstörd och många hyddor är nedbrända. Andra hus står visserligen kvar men är obeboeliga eftersom kroppar fortfarande ligger där. De omedelbara hjälpbehoven handlar därför om tillgång till sjukvård (den sjukstuga som fanns är borta, liksom personalen) och tak över huvudet inför regnsäsongen.

Vi kommer göra ett nytt besök i byn nästa vecka och jag hoppas innerligt att vi kan mobilisera civila aktörer till dess. På över en månad har ingen annan än vi vågat sig dit med undantag för ICRC (Internationella Röda Korset) som har bistått med att begrava en del av offren. Det finns onekligen mer att göra...

Den före detta marknadsplatsen.

Slagfältet. Tidigare fanns hyddor här men de har bränts ner. Husen i bakgrunden är övergivna och borde brännas av sanitära skäl. En omisskännlig lukt ligger ännu tät över byn.

Barnen börjar också återvända till någon slags vardag. Det är ett gott tecken.

En eller annan militärobservatör.