Samma skrot och korn

Jag har alltid haft svårt för Thomas Bodströms politikertyp. Det var därför med viss munterhet jag läste GW Perssons krönika i gårdagens Expressen: Bodström har tillsatts på samma politiska meriter som Kim Jong Il.

Inom Alliansen upplever jag att Jan Björklund är lite av samma skrot och korn i termer av medial framtoning. De är båda utpräglade utspels- och attackpolitiker med ödmjukhet som en väl dold egenskap. Det funkar säkert i vissa läger men avsaknaden av reflektion och ideologiskt djup gör att man i alla fall förlorar mig i rappet.

Säkerhetspolitik är ett av de ämnesområden som jag önskar se betydligt mer av i valrörelsen. I gårdagkvällens Agenda gjordes ett försök att debattera Sveriges militära insats i Afghanistan. Men med herrar Björklund och Ohly i vardera ringhörnan försvinner tyvärr nyanserna.

Jag tycker det är synd att Alliansen titt som tätt låter just Björklund fronta i Afghanistanfrågan. Vi har åtminstone tre andra företrädare som skulle göra insatsen mycket större rättvisa. Jag tänker förstås på de ansvariga ministrarna Bildt och Tolgfors men även på Birgitta Ohlsson.

Nåväl; tillbaks till Bodström. Honom kommer vi förstås få se mer utav framgent - inte minst som fånge på fortet i TV4... Däremot noterar jag att han ogärna låter sig drogtestas för Sveriges Radio. Vi gör alla våra val.

Regeringen levererar, sossarna protesterar

Reinfeldt valde häromdagen en kreativ och pragmatisk lösning för att slutligen kunna införa det könsneutrala äktenskap som så många av oss längtar efter. Inriktningen är att det ska kunna börja gälla redan från den första maj nästa år.

Kd-frustrationen kring detta är förstås väntad. Men sossarnas sandlådereaktion kan jag bara känna besvikelse över. Att dra regeringens hantering inför KU är löjeväckande. Varför kan vi inte bara glädjas över att den fråga som vi sakpolitiskt är överens om nu får sin lösning?

Nåväl - Bodströms, med fleras, ryggmärgsbeteenden utgör väl någon slags kombination av desperation och ovana av opposition. Men ska man tro den senaste opionionsundersökningen i Expressen så ökar sannolikheten stadigt för att han ska få öva mer på just oppositionsrollen. Som man bäddar får man ligga.

Personligen tror jag dock inte att Bodström kommer stanna kvar i politiken vid en valförlust för vänsterkartellen (om det nu finns en sådan...?). Redan nu verkar ju såväl advokatarbete som författarskap vara av betydligt större intresse än grovjobbet i riksdagen.