Feg godtemplarargumentation!

En tvärpolitisk godtemplarkvartett går idag till hårt angrepp mot förslaget om att (äntligen!) möjliggöra gårdsförsäljning av egenproducerat vin och öl. Man gör det genom att gömma sig bakom tolkningar av EU-regler. Det är en feg argumenation, tycker jag. Varför inte säga som det är i stället? Det vill säga att man är EMOT varje form av gårdsförsäljning, oavsett om den anses förenlig med det svenska Systembolagsmonopolet eller inte? Det vore åtminstone en smula ärligt.

De fyras argumentation bygger nu på en RÄDSLA för att gårdsförsäljning i grunden skulle hota den svenska restriktiviteten (läs: detaljhandelsmonopolet). Låt mig då påminna om att monopolet i sig inte har något som helst egenvärde. Det övergripande målet är folkhälsan. Och det är här som den logiska tankeluckan uppstår... Det finns nämligen ingenting som pekar mot att gårdsförsäljning SOM SÅDAN skulle leda till en försämrad folkhälsa. Det finns inte heller några skarpa politiska förslag om att i vidare mening bryta upp monopolet.

Jag menar att politik är att vilja. Jordbruksministern, jag och många med oss VILL göra det möjligt för entreprenörer som Grytthyttan Vin, Gutevin och Kullabygdens vingård att fortsätta utveckla sina verksamheter. Det är till gagn för turismen och därmed sysselsättningen, inte minst på landsbygden. Det är dessutom helt i linje med vad som med självklarhet är möjligt i nästan alla andra europeiska länder.

Med denna vilja som utgångspunkt handlar det om att hitta de juridiska MÖJLIGHETERNA. Just det är också vad som nu sker genom EU-experten och juristen Lotty Nordlings försorg. Jag är grymt optimistisk över att hon kommer kunna föreslå en fullt framkomlig väg! Sedan må monopolkramarna säga vad de vill.