Vi bor och jobbar i Stockholms innerstad. Vårt egentliga (!) behov av bil inskränker sig till resorna till stugan. Vilka i och för sig är nog så viktiga för oss.
Men de allra flesta - inte minst utanför storstäderna - har förstås inte privilegiet att med lätthet kunna ta sig fram med allmänna kommunikationer. Slutsatsen att bilen behövs borde därför inte vara alltför provocerande. Frågan är i stället hur vi ska få till en vettig balans mellan individers livsvillkor och den klimatpåverkan som bilismen otvetydigt innebär.
Jag har i detta sammanhang inte varit någon vidare förebild genom åren. Tillgång till bil skapar ibland (o)vanor... Vi ska därför nu göra ett försök att vara bilfria. När vårt leasingkontrakt går ut om några veckor har vi bestämt oss för att inte förlänga det. Till stugan kan vi ta hyrbil. Kanske ansluter vi oss också till en bilpool (tips - någon???). Det borde gå.
Om inte blir det tveklöst en miljöbil nästa gång. Centerns förslag idag om skattefrihet för just miljöbilar känns både realistiskt och synnerligen sympatiskt. Det behövs balans mellan piska och morot i omställningen till mer miljöanpassade transportvanor. Alla bor som sagt inte i Stockholms innerstad. Och tur är väl det!
1 kommentar:
Lycka till! Abstinensen blir nog svår i början men det lär löna sig även ekonomiskt.
Angående skattelättnaden är den väl lite snål... Miljöbilspremien på 10000 kommer den ju inte upp i.
Skicka en kommentar