Skattesänkar-Ohly

Det finns tydligen EN skatt som Ohly vill sänka... Ur DN:s partiledarintervju:

– Jag är väldigt övertygad om att elit behövs i idrotten. Och när Andreas Johansson flyttar från Wigan i England så väljer han inte Djurgården utan han väljer Aalborg. Inte därför att han tror att han utvecklas mer som spelare där utan av det enkla skälet att han tjänar dubbelt eller tre gånger så mycket utan att Aalborg behöver betala något mer än vad Djurgården var villiga att göra. Det är en konkurrenssituation och det gäller inkomster under kort tid. Då anser jag att Sverige i likhet med Danmark och Norge ska sänka skatterna för dessa fotbollsspelare.

Där ser man! Och visst är jag öppen för det. Men det finns betydligt viktigare skattelättnader att göra, i termer av enskilda yrkesgrupper. Jag tänker i första hand på soldater i utlandstjänst. De är kvinnor och män - utsända av nationen Sverige - som löser komplexa uppgifter i FN:s namn. En skattebefrielse vore ett viktigt erkännande av de oerhörda uppoffringar som görs, såväl av soldaterna själva som av deras anhöriga.

Vänsterledaren fortsätter på fotbollstemat:

– Jag får fortsätta tänka fritt ett tag till. Och så får jag väl diskutera med mig själv eller vem annars som blir finansminister efter valet….

Smaka på den - Ohly som finansminister...? Det ger mig samma rysningar som tanken på att han skulle kunna bli utrikes-, försvars- eller näringsminister. Eller vilken annan ministerpost som helst med tanke på regeringens kollektiva beslutsfattande... Låt oss hoppas att vi slipper det scenariot efter den 19 september!

Soldater ska tjäna bra!

Jag har sagt det innan och jag säger det igen: Skattebefria våra soldater i utlandstjänst!

Det är förvisso inte helt lätt att jämföra löner länder emellan. Men den studie som Berlingske Tidende refererar till kan förhoppningsvis bidra till en konstruktiv diskussion kring svenska soldaters villkor vid utlandstjänstgöring. En rejäl uppvärdering krävs - och glädjande nog är vi flera som delar denna åsikt!

Sexköpssoldater till Afghanistan?

Pierre Schori skriver på DN Debatt idag om soldaterna som i somras firade en avslutad övning i Tyskland med att köpa sex på bordell. Många har uttryckt berättigad ilska över att det befintliga regelverket inte tycks medge någon som helst påföljd.

Pierre Schoris slutsats är att saken bör utredas vidare för att se om det kan finnas kopplingar till minderåriga. Jag känner mig klart tveksam till det rimliga och realistiska i det. Däremot anser jag att han har en annan - och viktig - poäng när han argumenterar för "att de 18 ska utestängas för all framtid från FN-tjänst eller annan utlandstjänst."

Just så. Och faktum är att Försvarsmakten sannolikt har möjlighet att visa handlingskraft precis i detta nu. Den förstärkningspluton på ca 30 personer som nästa vecka kommer skickas till Afghanistan är nämligen från den enhet som sexköpsgrabbarna tillhör. Utan att ha koll på individnivå misstänker jag att åtminstone några av soldaterna sammanfaller.

Nog borde det väl vara värt att följa upp...? Och ingen blir gladare än jag om jag har fel.

Mankell fabulerar

På måndag smygstartas mina Afghanistanförberedelser. En stor del av befälen vid FS17 samlas då i Boden för lagutveckling och genomgångar. Bortsett från Norrlandskylan ser jag enbart fram emot allt det som väntar.

Henning Mankell förefaller inte lika entusiastisk. Tidigare i veckan gjorde han ett debattinlägg i Expressen som - märkligt nog - har passerat ganska obemärkt. Mankell glider på sanningen (medvetet eller av okunskap?) och fixeringen vid dödandet löper som en röd tråd genom fabulerandet. Han skriver bland annat:

"Men att Sverige i dag skickar unga män till Afghanistan för att dom ska dödas är inte bara en fråga om en uppföljning av en tradition. Det finns också ett nytt inslag. Att Sverige under FN:s mandat har haft soldater i Kongo eller på Balkan är en sak (...) inte som nu, trupp som ska kunna sättas in i direkt krigföring. Då måste vi gå tillbaks till 1809. (...) Nu 200 år senare ska vi alltså se svenska unga män skjutas i bitar i Afghanistan."

Först och främst: Tillvaron i ett konfliktområde är inte riskfri. Förluster har skett och kommer att ske. Det är den nakna sanningen. Men vi är inte där FÖR ATT dödas eller döda. Vi är där för att, i nära samverkan med civila aktörer, bidra till en återuppbyggnad av landet. I detta sammanhang är den militära närvaron bara ett medel - men ett helt nödvändigt sådant - för att skapa den relativa säkerhet som krävs för att andra ska kunna verka. Och oavsett vad Mankell antyder så bygger Sveriges insats fullt ut på ett FN-mandat.

Det riktigt grova övertrampet sparar deckarförfattaren ändå till sist:

"... den undergång som nu hotar det afghanska folket. Bland annat med svenska vapen riktade mot kvinnor och barn..."

Mankell borde veta bättre än att publicera dylikt skitsnack. Det är insinuant, ignorant och direkt kränkande. Våra soldater i utlandsstyrkan förtjänar respekt och stöd. Inte förtäckta anklagelser om att de skulle hota kvinnor och barn. Mankell gör nog bäst i att lägga sin energi på en ny Wallanderhistoria. Den ska jag för övrigt gärna läsa. Måhända i Afghanistan.

Avslutningsvis jag också upplysa herr Mankell om att både män och kvinnor tjänstgör i det svenska försvaret sedan 30 år tillbaka.

Invigningstal

Igår invigde jag utställningen 'En soldat är en soldat...' på Armémuseum. Den intresserade kan läsa hela mitt tal via länken här och ett smakprov återfinns på Försvarsmaktens hemsida.

Utställningen kan för övrigt varmt rekommenderas! Johanna och övriga inblandade på muséet har verkligen gjort ett fantastiskt jobb!

Som lite kuriosa kan nämnas att jag på vägen dit sprang ihop med förre stf ÖB, generalen Hans Berndtsson. Vi hälsade och jag passade naturligtvis på att berätta vad som var i görningen. Ett litet 'lycka till' hade måhända varit en ganska naturlig kommentar. I stället berättade generalen att där brukar han parkera sin bil. Så kan det vara...

Tolgfors bör prata prostitution!

I morgon ska försvarsminister Sten Tolgfors träffa ordföranden i Natos militärkommitté, general Raymond Henault. På agendan står bland annat samtal om ISAF och KFOR (de Natoledda insatserna i Afghanistan och Kosovo).

Får man föreslå att ett par minuter av tiden ägnas åt att prata prostitution? Rapporterna från tidigare i veckan om Nato-anställdas frekventa bordellbesök i Kabul bör inte sopas under mattan. En artikel ur the Guardian för några år sedan belyser också sambandet mellan trafficking och Nato-närvaron på Balkan.

De överordnade riktlinjerna finns, inte minst genom FN-resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Dessa behöver omsättas i praktisk handling. Tydlighet kring policies och uppförandekoder för soldater på utlandsuppdrag är helt avgörande för trovärdighet och resultat. Jag hoppas att Tolgfors tar chansen att vara pådrivande!

Sveriges största fredsrörelse

"Var finns respekten för de frivilliga?" lyder rubriken på Aftonbladets debattsida idag. Artikeln är författad av generalmajor Berndt Grundevik och konteramiral Anders Grenstad. De vill synliggöra det faktum att tusentals svenskar dagligen riskerar sina liv i fredens tjänst. För detta är de värda uppskattning på ett helt annat sätt än vad dagens försvarsdebatt inbjuder till.

Jag kan bara hålla med. Våra soldater i Tchad, Afghanistan och Kosovo gör beundransvärda insatser i det tysta. Johanne Hildebrandt föreslog för en tid sedan att personal i utlandsstyrkan borde skattebefrias under sin tjänstgöringstid. Det är ett förslag väl värt att beakta!

Hildebrandt i Tchad och "Lejonlöv" i Skåne...

Äntligen är jag tillbaks i bloggosfären efter en påskhelg i det socialas tecken. Och då passar jag direkt på att tipsa om annan bloggläsning. Johanne Hildebrandt är nu på plats i Tchad och följer de svenska soldaterna som inbäddad journalist. Läs gärna hennes betraktelser här. Jag noterar för övrigt en lite rolig felskrivning i inlägget "Morgon". En bokstav har fallit bort vilket förvandlat Peder Ohlsson från kontingentschef till kontinentschef... Inget dåligt ansvarsområde! :-)

På det språkliga temat utspelade sig också en småfestlig konversation mellan mig och brorsbarnen under påsken. Ida och Rasmus, 8 respektive 4 år, fick frågan om favoritlåt i melodifestivalen. Under ivrigt gungande utbrast de i samfälld sång och på skorrande skånska; "Upp och hoppa, ligg inte och dra dig". När det kom till andrahandsfavoriten blev det lite klurigare. Ida hävdade då med den självklaraste min i världen att "Lejonlöv" var hennes val. Vi andra såg mest förundrade ut innan det gick upp för oss vad hon menade... Någon som hänger med? (Ledtråd: Det finns hopp för den yngsta generationen!)