Riga - here we come!!

Om några timmar bär det av till Lettland för medverkan i Riga Pride under helgen. Totalt är vi ett 20-tal svenskar som åker, däribland jag och Conny från RFSL:s förbundsstyrelse, Lise Bergh från Svenska Amnesty, Hélène Goudin som sitter i Europaparlamentet för junilistan och Madelene Streijffert, socialdemokratisk riksdagsledamot.

Senaste nytt från arrangörerna bloggas det om här. Beroende på uppkopplingsmöjligheter ska jag även försöka hålla min blogg uppdterad med en och annan lägesrapport.

Armémuseum ställer ut hbt-historia

"Inför Europride har ett pionjärprojekt dragit igång bland flera av Sveriges museer. Genom att leta igenom sina arkiv börjar man katalogisera även hbt-historien. - Den som inte syns finns inte, säger projektets eldsjäl Ulf Petersson till QX.se"

Utställningen går under samlingsnamnet "§ 1 - Article 1" vilket syftar på den första artikeln i FN:s allmänna förklaring för mänskliga rättigheter. Att just Armémuseum valt att gå in i det här samarbetet är förstås fantastiskt, sett ur mitt perspektiv!

Läs gärna mer på projektets hemsida.

Frihet att välja, frihet att välja bort

Kristdemokraten Mikael Oscarsson ondgör sig över att en skola valt en annan plats för skolavslutningsceremonin än kyrkan. På Brännpunkt idag skriver han:

"Även inför detta sommarlov tvingas vi läsa om hur skolledare handlar självsvåldigt och förvägrar eleverna en skolavslutning i kyrkan. Bland annat gäller det ­Kristinelundsskolan i Östhammar."

Vidare:

"Än är det inte för sent att rätta till det som har blivit fel. Gör det på Kristinelundsskolan och alla andra skolor i vårt land där klåfingrigheten och förmynderiet gått för långt."

Exakt vem är det som ska rätta till vad, Oscarsson...? Det känns som läge för att påminna om ett viktigt rättighetsfundament här. Skolor ska självklart kunna välja att genomföra avslutningar i kyrkan om man finner det lämpligt. Men precis lika självklart måste det vara att kunna välja bort det alternativet till förmån för ett annat. Det har ingenting med förmynderi att göra - tvärtom!

För egen del kan jag tänka mig många stämningsfulla platser. Inte minst i Guds fria natur.

Värnpliktigas medinflytande skjuts i sank!

I dagarna kom det senaste numret av Värnpliktsnytt ut. Det är en från Försvarsmakten oberoende tidning som, bland annat, har till uppgift att kritiskt granska myndighetens verksamhet. Minst lika oberoende ska Värnpliktsrådet vara - en organisation som bäst kan jämföras med ett fackförbund för just värnpliktiga.

Den fråga som Salim Tamimi, generalsekreterare i rådet, väcker på debattplats i tidningen är därför ytterst allvarlig, ur flera aspekter. Bakgrunden är att Försvarsmaktens besparingskrav nu även kommit att drabba såväl Värnpliksnytt som Värnpliktsrådet. Salim skriver:

"Organisationens oberoende sätts ur spel. Värnpliktsrådet skall vara fri från påverkan från Försvarsmakten, det är enbart Värnpliktskongressen som kommer med verksamhetsstyrningar. Detta är reglerat i medinflytandeförordningen."

"De som föreslår besparingarna hänvisar till att de inte försöker styra verksamheten, vilket är lika skrattretande som det är osant. Pengar ÄR verksamhet och de uppvisar en synnerligen arrogant inställning till syftet med medinflytandet, vilket också visar sig genom att en av de som är ansvariga för att sätta Värnpliktsrådets och Värnpliktsnytts budgetar, inte tycker att dessa organisationer skall ägna sig åt granskande verksamhet. Konsekvenserna blir ganska tydliga - de två institutioner som har till uppgift att granska Försvarsmakten, försvara medinflytandet och företräda de värnpliktiga, vingklipps. Medinflytandet har aldrig varit under sådan tydlig press från Försvarsmakten som den är i dag."

Jag skäms över den attityd min kollega förmedlar! Värnpliktsrådet har rätt. Vilken facklig organisation skulle någonsin acceptera att vara beroende av arbetsgivarens godtyckliga vilja i tider av kris...? Nu mer än någonsin behövs konstruktiva samtalspartners och rådet är tveklöst en sådan. Jag skulle också vilja se mitt eget fack - Officersförbundet - ta tydlig ställning i denna fråga. Det handlar om solidaritet. För övrigt anser jag det bevisat att Värnpliktsnytts och Värnpliktsrådets ekonomihantering en gång för alla måste skiljas från Försvarsmaktens!

Nyfiken på Värnpliktsrådets verksamhet? De har Öppet hus på kansliet mellan klockan 14-19 på lördag den 31/5. Go there!

Nordens sak är vår

På DN Debatt idag utvecklar Sveriges och Finlands försvarsministrar sina tankar om ett utökat försvarspolitiskt samarbete. Det är utmärkt bra! Motsvarande inriktning finns sedan tidigare med Norge.

Det jag saknar i artikeln är en gemensam avsiktsförklaring om arbetet med FN-resolution 1325 - Kvinnor, fred och säkerhet. Precis som Lena Ag från organisationen Kvinna till kvinna skrev i lördags är delar av regeringen påfallande tysta i denna fråga. Utrikes- och försvarsministern är tyvärr två av dem.

Sverige, Finland och Norge har de bästa av förutsättningar att vara ledande i 1325-arbetet. Bara under den senaste månaden har jag deltagit i seminarier i båda våra grannländer för att på mellanchefsnivå utbyta praktiska erfarenheter, såväl ur militärt som civilt perspektiv. Men ska vi på allvar kunna lyfta frågorna ytterligare krävs en aktiv och tydlig uppbackning från ansvariga ministrar, däribland Bildt och Tolgfors. Norges försvarsminister, Anne-Grete Strom-Erichsen, kan tjäna som mycket god förebild.

En utmaning i det svensk-finska samarbetet blir onekligen också attityd och förhållningssätt till hbt-rättigheter. Det finska försvarets officiella hållning är att det i princip inte existerar några homosexuella inom organisationen. Och därmed anses frågan ur världen... Här vill det verkligen till att Sverige orkar vara pådrivande för en betydligt mera upplyst och proaktiv hållning!

From Russia with love!

Grattis, Ryssland! Vågar man gissa (och hoppas!) att låten kommer spelas en del i St Petersburg i samband med den konferens som jag ska på om några veckor...?!

Falis fredagstips

Efter två veckors ofrivilligt uppehåll kommer här mina tips inför den närmaste veckan!

Vintips
En Chablis är aldrig fel! Vi har fastnat för Laroche Chablis Premier Cru som jag inte tror finns på systemet men däremot på flygplatsen i Oslo. Underbart god!

Gör-en-insats-i-veckan-tips
Riga Pride 30/5-1/6. Allt internationellt stöd behövs!!!

ESC
Politik är inte allt... Och ibland måste det självklara synliggöras. Så - i morgon ser vi förstås på finalen i Eurovision Song Contest. Grabba tag i några goda vänner, duka upp med lite bubbel och avnjut hela anrättningen tillsammans! Det gjorde vi igår med Tobias, André, Gustav och Jennie. TACK för en mycket trevlig kväll!

TAKE CARE!

Försvar för Pride

För några veckor sedan saboterades Pridefirandet i Moldavien av våldsamma motdemonstranter och passiva poliser. Carl Bildt svarade igår på riksdagsfrågor om hur den svenska regeringen agerat i frågan:

"Den svenska regeringen fäster stor vikt vid att de mänskliga rättigheterna respekteras oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. [...] Utrikesdepartementet kallade den 15 maj upp Moldaviens ambassadör i Stockholm. Då framhölls att vi från svensk sida med anledning av den stoppade Pridemanifestationen, förväntar oss att Moldavien lever upp till de åtaganden för att värna och upprätthålla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. [...]Regeringen har även tagit initiativ till att EU tar upp frågan med Moldavien."

Det är en stark och bra markering. Nästa helg (30/5-1/6) genomförs Riga Pride och behovet av internationell närvaro är stort. Svenska politiker på plats står därför högt på arrangörernas önskelista. Vilka får vi se där?

Försvarets kris - jämställdhetens pris?

På ledarplats i "Världen idag" levererar Carin Stenström (kd) ännu en nonsensanalys om svensk försvars- och säkerhetspolitik. Hennes förvirrade tankar om den marina närvaron i Östersjön kokar ner till följande slutsats:

"Att militära fartyg av olika nationaliteter, och däribland självklart sovjetiska, ständigt [...] finns i detta viktiga innanhav är en självklarhet, som vi av någon anledning valt att blunda för. Kanske för att vi numera har omdirigerat försvarskostnaderna till gay-, genus- och jämställdhetssatsningar."

Ja - då vet vi. Om vi bara tar några rejäla mentala kliv tillbaka till tiden för Stenströms födelse så får vi verksamheten att gå ihop...

För övrigt upplöstes Sovjetunionen 1991.

Två dödsskjutningar för mycket!

I november delades Robert Holmgrens minnespris ut vid Värnpliktskongressen. Robert förolyckades under en stridsskjutning 1996 och priset syftar ytterst till att skapa en tryggare och säkrare vardag för våra totalförsvarspliktiga.

I december i fjol sköts en NBG-soldat till döds under en övning i Skövde. Senast igår morse läste jag en tidningsartikel där de två händelserna kopplas samman och där Statens haverikommission riktar viss kritik mot hur Försvarsmakten följt upp säkerhetsarbetet. Bara några timmar senare träffas en värnpliktig av en kula i magen i samband med en stridsskjutning på Utö. Han avlider på sjukhus.

Två dödsskjutningar på fem månader är definitivt två för mycket. Den farliga verklighet vi måste tränas för får aldrig någonsin sätta säkerhetstänkandet ur spel. Ingen ska behöva riskera sitt liv under utbildningsverksamhet på hemmaplan.

Jag har fullt förtroende för det utredningsarbete som nu drar igång. Men jag vill göra ett medskick. Jag önskar även se en oberoende analys av eventuella samband mellan ekonomisk svångrem - och därmed minskad övningsfrekvens och rutin - och ökad olycksrisk. Tidigare erfarenheter, inte minst från flyg- och helikopterverksamheten, har indikerat sådana orsaksamband. Vem är i så fall beredd att bära det ansvaret?

Avslutningsvis vill jag uttrycka mitt varma deltagande till alla som på något sätt är berörda av gårdagens tragiska bortgång.

Kondoleanser

Det gick inte vägen.

Försvarsmakten:

– Det som har inträffat är oerhört tragiskt och våra tankar går till anhöriga och vänner. Vi erbjuder nu familjen krisstöd för att hantera sorgen, säger chefen för Amfibieregementet, överste Jonas Olsson.

Den värnpliktige träffades i magen och kulan gick ut i höjd med skulderbladen. Polis är på plats och genomför en utredning.

– Statens haverikommission tar nu hand om utredningen. Försvarsmakten har avdelat en koordinator och en expert, säger Anders Emanuelson, chef för Försvarsmaktens säkerhetsinspektion.

Anhöriga är underrättade. Övningen har avbrutits och soldater och befäl får nu krisstöd.

Värnpliktsrådet:

Värnpliktsrådet ser med bestörtning på händelsen, men kan i dagsläget inte uttala sig mer om själva olyckan. Det som aldrig får hända har hänt och nu går våra tankar till soldatens anhöriga.

Skjutolycka på Amf 1

Samtidigt som Värnpliktsrådet genomför generalbesök på Amf 1 inträffar en tragisk olycka vid förbandet. En soldat sköts i eftermiddags i magen vid en övning på Utö.

Värnpliktsrådet är tungt pådrivande i säkerhetsfrågor och dagens händelse är förstås en smärtsam påminnelse om vikten av att de fortsätter vara det.

I skrivande stund är det fullständigt meningslöst att spekulera om (bakomliggande) orsaker till olyckan. Låt oss i stället hoppas att vår kollega inte är allvarligt skadad och nu får bästa möjliga vård!

Den mest uppdaterade informationen återfinns här.

Mobilisering för Riga Pride!

Nästa helg (30/5-1/6) går Riga Pride av stapeln. Årets tema är "Diversity Unites" och det planeras såväl seminarier och och kulturinslag som en "March for Equality". Nytt för i år är att paraden kommer gå genom stan, d v s inte bakom stängda dörrar eller staket. Där har arrangerande Mozaika gjort ett riktigt bra jobb!

Jag har deltagit de senaste två åren och vet hur otroligt viktig den internationella närvaron är. Kampen för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter är fortfarande bräcklig i Lettland. Min förhoppning är därför att svenska parlamentariker, opinionsbildare och aktivister ställer upp för Riga Pride även i år. Själv kommer jag vara där som representant för RFSL:s förbundsstyrelse tillsammans med min kollega Conny Öhman.

På Mozaikas hemsida finns programmet i sin helhet och en del praktisk information. Jag kan också rekommendera den här bloggen med senaste nytt.

Tveka inte heller att kontakta mig om du funderar på att åka och/eller vill veta mera!

Stigssons diagnos?

"Jag har tjänat Försvarsmakten väl."

Så summerar ex-general Tony Stigsson sin militära gärning i samband med åtalet för 'grov obehörig befattning med hemlig uppgift'.

Han anser sig inte heller veta hur diverse försvarshemligheter hamnat i det egna hemmet. SvD:

"Det är helt obegripligt för mig, sade Stigsson när rättegången mot honom inleddes på måndagen."

För mig består det obegripliga i hur en så uppenbart omdömeslös person, med fullständig brist på självinsikt och förmåga att ta ansvar för sina handlingar, kunnat bli officer överhuvudtaget. Och dessutom befordrats till general.

Sedan tidigare är Stigsson dömd för hustrumisshandel. Måhända kunde en liten sinnesundersökning ha varit på sin plats...? Friskt är det i alla fall inte.

Vård vs asyl

Kloka partikamrater till mig slår idag ett slag för papperslösas rätt till vård i en debattartikel i SvD. Och visst slår de även huvudet på spiken:

"Migrationsministern och delar av alliansen menar att vård till papperslösa skapar incitament att vistas gömd i Sverige. Det är en absurd argumentation. Det är löjligt att inbilla sig att mannen som får insulin basunerar ut det över hela världen och omkullkastar vår asylpolitik."

Bra rutet, Gustav & co! Återstår att se hur morgondagens riksdagsomröstning utfaller.

Homofobi här och där

Igår uppmärksammades IDAHO - International Day Against Homophobia - i 50 länder runt om i världen. Det är bra. Varför då?, undrar en del i lite lätt naiv ton. Därför att att homofobi finns, svarar jag. Och inte bara det. Den blomstrar också på allt för många håll.

Ett exempel på hemmaplan läser jag om i Norrbottenskuriren utifrån Värnpliktsrådets generalbesök på F21 i veckan:

"Homosexuella, kvinnor och invandrare nedvärderas på F 21, rapporterar Värnpliktsrådet.
- Efter en halvtimme innanför grindarna på F 21 upptäckte vi problemen här." säger Rasmus Hane.

Flottiljchefen kommenterar;

"Vi är en bild av samhället och det här förekommer säkert också på andra arbetsplatser."

Ja, vad ska man säga...?

Lyfter vi blicken en aning förvärras bilden avsevärt. Mångas ögon är just nu riktade mot Serbien inför finalen i Eurovision Song Contest. I dagens SvD finns en artikel om homofobin i landet och det är en skrämmande bild som förmedlas:

"Homosexuella? Vi låter dem vara i fred så länge de inte visar sig öppet på gatorna i Belgrad. Det kommer vi inte att tillåta. Mladen Obradovic, chef för den högerextrema 'rörelsen' Obraz, gör ingen hemlighet av att homosexuella som reser till Melodifestivalen riskerar stryk. 'Det är vårt sätt att försvara fosterlandet'."

Jag hade tyvärr inte möjlighet att delta vid IDAHO-manifestationen i Stockholm igår och kommer inte att åka till Belgrad. Däremot är jag på väg till firandet av Riga Pride om knappa två veckor. Längre bort än så behöver man inte bege sig för att få en smärtsam påminnelse om homofobins allra fulaste tryne...

Sovjets återuppståndelse

Carin Stenström, ledarskribent på Världen Idag, ger sig nu in i försvarsdebatten;

"Men en hotbild kan snabbt växa fram. Ingen trodde att Hitler ens under lång tid skulle kunna bygga en militärmakt som skulle utgöra ett hot mot sina grannar. Det tog inte ens tio år. På samma sätt kommer Sovjet inom en tioårsperiod att ytterligare ha stärkt sina militära positioner. Om Sverige lämnar fältet fritt på Nordkalotten med dess strategiska läge och värdefulla resurser, kan en frestelse mycket väl uppstå att flytta fram positionerna."

Snacka om kvasianalys! Kanske skulle någon också kunna upplysa Stenström om att Sovjetunionen upplöstes 1991... Och även om hon garanterat tror på återuppståndelse i dess mer religiösa mening så tillför det knappast ytterligare djup och substans i den säkerhetspolitiska diskussionen.

Håll i och håll ut, ÖB!

Eländesstämpeln vilar tungt över försvaret. Till del är det självförvållat, till del en följd av oklara (och omöjliga?) förutsättningar. Men det som oroar mig mer än ÖB:s besparingslista är det rådande samtalsklimatet mellan departementet och myndighetsledningen. Det måste lösas. Försvarsmakten och ansvariga politiker får inte bli varandras fiender.

Mitt i all turbulens känner jag en önskan att synliggöra allt det goda arbete som görs av Försvarsmaktens personal i detta nu. Inte minst gäller det självuppoffrande insatser av ett 1000-tal soldater i Afghanistan, Kosovo och Tchad.

I dagens DN (papperstidningen) finns ett reportage om just Tchad-missionen. Det beskriver på ett nyanserat sätt de utmaningar som förbandet och enskilda ställs inför, såväl i interaktionen med lokalbefolkningen som med NGO:s och andra aktörer. Läs det gärna!

För egen del hoppas jag på byte av arbetsuppgifter i närtid. Huvudspåret handlar om att jobba med "hemmafrontsstöd" till personalen i Tchad. Det skulle onekligen kännas meningsfullt.

Vad gäller ÖB hoppas jag inte på ett byte av arbetsuppgifter. Nu, mer än någonsin, behöver Försvarsmakten en chef som tar långsiktigt ansvar. Håll i och håll ut, Håkan!

Vänster, höger eller bara fel ute?

Jag gillar Åsa Petersen även om vi inte givet har samma politiska utgångspunkter. Men det hör liksom till.

I gårdagens Aftonbladet problematiserar hon över hur Sverigedemokraterna ska placeras in på en vänster/höger-skala. I min värld är det en ointressant diskussion. Det vi borde kunna samsas om är att de företräder en människofientlig politik. Och att vi måste våga ta debatten med dem!

Fria kriget i försvaret

Låt mig börja med att klargöra en sak: jag tror på försvaret! Även det framtida. Däremot har jag på allvar börjat tappa tron på försvarsdebatten. Den saknar all säkerhetspolitisk substans vilket också framgick med viss tydlighet av Tolgfors debattartikel i gårdagens SvD.

Samma tidning publicerar idag den senaste (?) listan över möjliga förbandsnedläggningar och jag kan inte nog uttrycka hur mycket jag ogillar den här processen. I april var vissa förband i farozonen, nu är det andra. Det inger knappast förtroende. Somliga kallar det för öppenhet. Jag skulle snarare säga att det är som att bjuda in till fria kriget...

Vad vi behöver är en säkerhetspolitisk inriktning. NU!

Och ny rikspolischef blev...

... en MAN!

Inte så att jag har något emot män. Tvärtom. Jag utgår också ifrån att Bengt Svensson är fullt kompetent. Men nog hade det väl varit på tiden med en minst lika kompetent kvinna vid rodret för denna mansdominerade verksamhet? Carin Götblad var därför min favorit. Jag hoppas hon i stället kommer fortsätta att utmana och utveckla Stockholmspolisen på det lite okonventionella sätt som blivit något av hennes signum.

Hur som helst är det utmärkt att chefsfrågan kommit till en lösning och jag önskar Svensson all lycka till!

Ogudaktiga politiker?

Idag är det Annandag pingst vilket fram till för några år sedan innebar en röd dag. Numera är den ersatt av nationaldagen i vår helgkalender. Kring detta har Alf Ronnby skrivit en lätt förvirrad och indignerad krönika i Skånska Dagbladet under rubriken "Den sabbade pingsthelgen". Lätt värdekonservativa krönikörer har för övrigt blivit något av Skånskans signum och flaggskeppet stavas Carin Stennström. Men här några utdrag att begrunda ur Ronnbys senaste alster:

"Man fördärvade pingsthelgen för att införa en nationaldag, som få, utom de själva, ville ha. Att det framförallt är utkommenderade hembygdsföreningar och några invandrare (som tror att de visar sin uppskattning av Sverige på detta sätt) som deltar i de organiserade arrangemangen, visar att politikerna är förblindade av sin egen verksamhet, isolerade i den politiska maktens boningar, och inte förstår sig på hur traditioner fungerar hos folket."

Ord och inga visor. Anar man ett visst politikerförakt?

"Det kan också hända att vi, när vi nu känner hur allt mer av friheten håller på att tas ifrån oss, till förmån för EU, kommer att bli mera nationalistiska och vill värna det svenska. Men detta är något som politikeretablissemanget räds. Det står i strid med det politiskt korrekta att vi numera inte ska ha en svensk kultur, men en mångkultur, som betyder allt och inget. Vem känner sig hemma i ett sådant mischmasch av normer och värderingar – annat än möjligen politikens jetset, som snurrar runt i Europa och världen.

EU-förakt och rädsla för mångkultur i ett. Ett jobb som partiideolog hos Sverigedemokraterna är kanske ledigt?

"Detta är vad vi fått av ogudaktiga politiker, i stället för en högtid av ljus och glädje, som besjungits av många och av skalden Tegnér. Det är dags att släppa ut de fängslade, vita duvorna och återupprätta pingsthögtidens status och glädje."

Grande finale...! Vem kan ta sånt här dravel på allvar? Och hur tänker Skånskan som publicerar? Någon slags kvalitetsmedvetenhet borde väl även gälla krönikor?!

Våldsamt vid Moldova Pride

Förhoppningarna om ett stillsamt Pride-firande i Chisinau kom på skam. Tack och lov har ingen kommit till allvarlig skada och den svenska delegationen är välbehållen. QX.se refererar:

"Den planerade manifestationen för hbt-personers mänskliga rättigheter i Chisinau stoppades av flera hundra huliganer. Det uppges på den moldaviska gayrörelsens hemsida idag. Ett 60-tal personer åkte i buss till den plats där manifestationen, som är en del av den 7:e Pride-festivalen i landet, skulle hållas. Innan de kom fram stoppades de av mellan 2-400 huliganer. En 'inre ring' av militärklädda ungdomar och en 'yttre' av medelålders män som 'uppmuntrade dem', uppger gay.md.

De 60 deltagarna tvingades sitta i bussen omgiven av huliganerna i 45 minuter. Trafikpolis stod enligt hemsidan ca 100 meter från de våldsamma händelserna utan att agera. Och gayrörelsen GenderDoc-M försökte nio gånger få polis till platsen utan att de agerade."

Moldova Pride

Från ett somrigt Hällefors går mina tankar till gayrörelsen i Moldavien.

I huvudstaden Chisinau pågår just nu 10-årsjubiléet för den lokala hbt-organisationen, GenderDoc-M. RFSL har också två företrädare på plats, däribland förbundsordförande Sören Juvas. Grundtanken har varit att en Prideparad ska äga rum idag.

I torsdags meddelade borgmästaren att han förbjudit paraden. Någon slags arrangemang kommer genomföras ändå och i rådande klimat innebär det förstås en viss risk för de inblandade. Ett försök till en betydligt mindre manifestation i fjol ledde till en våldsam motdemonstration och polisen hotade med att arrestera de som visade sin sexuella läggning öppet.

Dessa fundamentala brott mot mänskliga rättigheter, inte minst mötes- och yttrandefriheten, sker alltså i detta nu på vår Europeiska kontinent. Det här kräver reaktioner. Sverige har också ett alldeles särskilt ansvar som nyvalt ordförandeland i Europarådet. Glädjande är därför att EU-minister Cecilia Malmström valt att kommentera händelseutvecklingen på regeringens hemsida;

"Det är med stor förvåning som jag tar del av uppgiften att lokala myndigheter i Chisinau i Moldavien har stoppat en Pride-parad som av allt att döma uppfyller lagens krav för att få genomföras. Offentliga manifestationer av den här typen är en viktig del av demokratin. Jag förväntar mig därför att Pride-paraden ska kunna genomföras som planerat på söndag."

Förhoppningsvis följer fler politiker efter. De Moldaviska hbt-aktivisternan behöver omvärldens stöd - nu mer än någonsin! Men framförallt får vi hoppas att ingen kommer till skada under den manifestation som ändå kommer genomföras idag.

Frihet från religion

Läsvärd debattartikel på Brännpunkt idag!

Alla människor har rätt till både tro och icke-tro. Oavsett livsval är det viktigt att religionen aldrig tillåts smyga sig in i det politiska beslutsfattandet.

Inga fredagstips idag

Livet är inte för evigt. Min sambos kära mormor gick hastigt bort för en tid sedan och idag är det dags att ta avsked.

Fredagstipsen får därför stå över en vecka. Men den som väntar på något gott...

Dags att skingra röken!

Svar på tal i SvD: "Officerare sprider rökridåer"

Utan att göra några värderingar i övrigt så välkomnar jag förslaget om en oberoende utredning.

För egen del bär det nu av till Söderhamn min sambos mormor ska begravas i morgon. Jag hoppas och tror på ett fint avsked.

Specialförbanden specialutreds...

För en tid sedan fattade ÖB beslut om en utredning om kultur och arbetsförhållanden inom försvarets specialförband. Den leds av generallöjtnant Anders Lindström och pågår för fullt.

Samtidigt ger Försvarsmakten via sin hemsida utrymme åt en debattartikel i SvD som inte gärna kan ses som annat än en partsinlaga till den händelse som utlöst hela utredningen. Det finner jag klart anmärkningsvärt. Saken underlättas förstås inte heller av att det parallellt undersöks misstankar om sexköp.

Jag har naturligtvis ingen egen insikt i vad som händer i specialförbanden men efterlyser officiell eftertanke så att inte opartiskheten kan ifrågasättas ytterligare. Att vi i det här skedet utreder oss själva är tveksamt nog som det är.

Specialförbanden till motattack

I TV4-Nyheterna igår och på SvD:s Brännpunkt idag slår representanter för de militära specialförbanden tillbaka mot den senaste tidens ifrågasättanden. Deras (enda) förklaringsmodell är att interna relationsproblem skapat hämndbegär och att den anmälan som gjorts har som syfte att skada chefen och förbandet.

Jag har varit med tillräckligt länge för att inse att den typen av omständigheter absolut kan spela in. Likväl störs jag över talespersonernas totala brist på självkritik. Det finns också enstaka formuleringar som jag blir fundersam över och undrar vad de står för. Ett exempel;

"Situationen ställdes på sin spets när individen i fråga fick ett viktigt personalärende emot sig. [...] Denna individ har tillsammans med ett antal likasinnade i vittnens närvaro flera gånger sagt att de ska 'sänka' Hans Alm, som anses skyldig till flera oförrätter."

"Denna individ" känns som en något märklig och avhumaniserande beskrivning på en nära arbetskamrat. Och vilken innebörd ska egentligen läggas i uttrycket "likasinnade" i detta sammanhang...?

Hela affären börjar ta sig sandlådeliknande former och det är djupt ovärdigt. Våra specialförband är alldeles för viktiga för att befinna sig där. Behovet av upprättelse är i och för sig förståeligt men detta är inte rätt sätt. Det absolut bästa är att sätta tilltro till den utredning av kultur och arbetsförhållanden inom specialförbanden som nu görs under ledning av Anders Lindström.

Livet är inte svart eller vitt och viss ödmjukhet kan vara en god egenskap även hos våra elitsoldater.

Kejsarens nya kläder

Dmitrij Medvedev. Det är från och med idag namnet på Rysslands nya president. Någon större ominriktning av rysk politik lär det dock inte bli frågan om. Dmitrij är handplockad av sin företrädare och för säkerhets skull tar Putin också över som premiärminister i morgon. Maktrockaden kröns med en gigantisk militärparad på fredag.

Hoppet om förändring är då större i USA där striden om presidentkandidaturen rasar vidare. Obama ser ut att ha kopplat ett ytterligare grepp i natt även om Clinton vunnit i Indiana. Jag tror fortfarande att Hillary är den mest lämpade kandidaten av de två och önskar att hon orkar fortsätta kampen. Men framförallt hoppas jag att det amerikanska folket utser en demokrat som president i december!

Hudfärg satte hyran

Från Nyhetskanalen.se:

"Flyktingfamiljen kom till Hällefors där de hänvisades av kommunen till en lägenhet hos ett lokalt fastighetsbolag. Hyran för lägenheten blev strax under 10 000 kronor – drygt 4 000 mer än vad deras svenska grannar betalade. [...] Motiveringen: Det är dyrare att ha invandrare som hyresgäster. Detta uppger Ombudsmannen mot etnisk diskriminering som nu stämmer fastighetsbolaget."

Det är visserligen ett tag sedan händelsen uppdagades men jag välkomnar verkligen en rättslig prövning. Diskriminering utgör brott mot grundläggande mänskliga rättigheter och måste kosta!

Att det råkar vara vår sommarstugebygd som står i fokus gör ju det hela lite extra intressant...

Sex under EU:s täcke

I morgon arrangerar RFSU ett panelsamtal om sexualpolitiska rättigheter och utmaningar i EU. Jag har fått förmånen att representera RFSL. Arrangemanget går av stapeln på Södra teatern (Sthlm) kl 19.00. Mer info hittar du här.

Europeiska unionen bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna. Det är också ett krav som ställs på de nya EU-länderna. Men vilka mänskliga rättigheter menar man egentligen?

Diskuterar man Turkiet och bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna blir debatten livlig och det talas om tortyr och yttrandefrihet. Börjar man däremot tala om kvinnors rätt till sina egna kroppar, lagliga aborter och liknande tystnar de flesta av EU:s politiker snabbt. Både Malta och Irland har bindande avtal som undantar respektive länders hårda abortlagar från eventuell framtida EU-lagstiftning.

Hur ser det ut med andra sexualpolitiska lagar i EU? Är tillgänglighet på preventivmedel för ungdomar lika överallt? Det vi tar för givet i Sverige, är det lika självklart överallt inom EU?

Det gick vägen!

Så var då RFSL-kongressen till ända... Det har varit en fantastiskt intensiv och inspirerande helg!

Det mest glädjande beslutet är att vi tagit ställning för surrogatmödraskap. Beslutet har föregåtts av ett gediget utrednings- och förankringsarbete (tack, Conny!) och det inger trygghet inför det fortsatta arbetet.

För egen del gläds jag förstås också över förtroendet att få vara förbundssekreterare under de kommande två åren. Jag tar mig an uppgiften med stor ödmjukhet och lovar att göra mitt absolut bästa för att leva upp till förväntningarna!

Övrigt från kongressen: STORT GRATTIS till Johan Stugholm från RFSL Östersund som hedrades med Robert Karlsson-Svärds minnespris för årets aktivist!! Det är synnerligen välförtjänt.

Men nu gäller det att ladda om för medverkan vid ett genderseminarium i Oslo i morgon. Det arrangeras av det norska försvarsdepartementet och tar sin utgångspunkt i FN-resolution 1325. Jag benämns som Charlotte Isaksson. :-)

Spännande på RFSL-kongressen

Igår invigdes årets RFSL-kongress med personliga och starka tal av Mona Sahlin (s) och Peter Lundén-Welden (m) som är kommunpolitiker i Stockholms stad. Synd däremot att inte regeringen fanns representerad.

Idag inleds de mer politiska diskussionerna och det tror jag vi är många som ser fram emot. Dessutom blir det val till presidium för de kommande två åren. Jag kandiderar till posten som förbundssekreterare. Framåt kvällen vet vi hur det har gått...!

Jesus i Stockholm

Jag läser en notis i DN om att Påven inte längre finns med på listan över världens 100 mest inflytelserika personer. Alltid något.

För övrigt planeras det för en stor Jesusmanifestation i Stockholm idag under ledning av den gamle pastorn Stanley Sjöberg. En vän till mig från Riga sa en gång; "Jag har inget emot Gud. Det är hans fanclub jag har problem med". Jag är benägen att hålla med. Men välkomna till huvudstaden ska ni förstås vara!

Falis fredagstips

Håll till godo!

Barskåpstips
Absolut har i veckan lanserat en ny vodkaflaska som ett bidrag till ökad mångfald och för att uppmärksamma regnbågsflaggans 30-årsjubileum. Den heter Absolut Colors och är ett måste i varje barskåp med självaktning!

Snart-på-tallriken-tips
De första nypotatisarna är nu skördade på Bjärehalvön och det är inte utan att man längtar efter att få sätta tänderna i dem! Än så länge kan de väl knappast kallas prisvärda men den som väntar på något gott... Och midsommar är närmre än vi anar.

Kongresstips
Inte bara partipolitiker kongressar denna helg utan även RFSL. I år står Stockholm för värdskapet för första gången på 15 år. På agendan finns bland annat diskussioner om surrogatmödraskap, hbt-certifiering och att anta en ny internationell strategi. Därmed vet ni var ni har mig de närmaste dagarna!

Politisk storhelg

Inte mindre än fyra partipolitiska organisationer har kongress eller stämma den här helgen; CUF, KDU, Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna.

I nyhetsrapporteringen noterar jag bland annat att SD hoppas bli fjärde största parti i kommande riksdagsval. Det är ju en målbild som förskräcker. Likväl riskerar den bli verklighet och jag tror det är utomordentligt viktigt att ta debatten. Att försöka tiga ihjäl dem bidrar enbart till martyrskap och ökade sympatier. Då är det betydligt bättre att locka upp deras grumliga argumenten till ytan.

Delvis på samma tema konstaterar jag också att KDU utsett en ny ordförande. Valet föll på Charlie Weimers som för några år sedan var med och startade det höger- och värdekonservativa nätverket Engelbrekt. Han har förvisso gjort avbön för denna något mörka period i sitt liv men jag kan möjligen tycka att "karenstiden" borde vara något längre...

Support our troops!

Var tredje svensk vill ta hem våra soldater från Afghanistan. Det framgår av en undersökning som presenteras på DN Debatt idag. Störst motstånd till ISAF-insatsen finns inom mitt eget parti och det känns förstås extra trist. Främst går ändå mina tankar till de ca 1000 kvinnor och män som just nu tjänstgör i utlandsstyrkan, ytterst med risk för sina egna liv. De förtjänar allt stöd och uppskattning hemifrån de kan få.

För mig blir det här ytterligare ett kvitto på att många inte riktigt hängt med i försvarets ominriktning. Vi har inte längre ett förrådsställt invasionsförsvar utan ett insatt insatsförsvar. I sin tur hänger detta ihop med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska ambitioner. Vill man vara en trovärdig aktör på den internationella arenan måste man också bidra - även med sådant som kan vara farligt och ibland kanske politiskt obekvämt.

Apropå SOM-undersökningen vore det också intressant att veta om motståndet är kopplat till just Afghanistan-insatsen eller om det ska tolkas som ett mera generellt motstånd till svenskt deltagande i internantionella insatser. Tyvärr framgår det inte och skribenten för heller inget resonemang kring detta. Det tycker jag är synd.

Synd är också att uppgiften att kommunicera försvarets radikalt förändrade uppdrag i allt väsentligt kommit att landa i Försvarsmaktens eget knä. Det borde snarare vara ett politiskt ansvar. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; Försvarsmakten har inga egna behov, såsom det ibland framställs i debatten. Det är inte heller så att militär närvaro i Afghanistan, Tchad eller Kosovo har någon slags egenvärde. Vi är en del av ett säkerhetspolitiskt pussel där mängder av olika komponeneter, både militära och civila, samverkar och förutsätter varandra.

Våra soldater utomlands är inte där för att föra krig. De finns där för att bidra till fred och säkerhet och därmed lägga grund för en långsiktig återuppbyggnad av det land de befinner sig i. Jag önskar att fler kunde se värdet av detta - inte minst bland centersympatisörerna!

För övrigt uppskattar jag att general Grundevik ger sig in i den publika försvarsdebatten. Det är en smula ovanligt - men uppfriskande!

Hvad hvilja socialdemokraterna?

Mona Sahlin har idag första maj-talat i Göteborg. Jag surfar runt i medielandskapet för att få ett hum om vad hon sagt. Och vad finner jag? Ingenting...! Inte ens i GP. Det jag slutligen hittar är en notis på text-TV med löfte om att återställa a-kassan. That´s it.

Kan socialdemokraternas vilsenhet bli tydligare än så? Partiledaren framträder på arbetarrörelsens stora dag men knappast något fångar medias intresse. Till och med Östros kritik mot "småpartierna" i alliansen skapar större rubriker. Att det ledande oppositionspartiet befinner sig i ett politiskt vacuum blir allt mer uppenbart.

Det tragiska är att man verkar trivas där. Jag anar att August Palm vrider sig i sin grav.

Stort & smått från veckan som gått

Så ska jag då försöka återuppta bloggandet efter en härlig minisemester i Aten. Det har onekligen varit fascinerande att få röra sig bland mångtusenåriga byggnadsverk och att känna in demokratins födelse!

Vad har då hänt i nyhetsflödet under tiden? Ja, jag konstaterar med glädje att ex-general Stigsson slutligen fått sparken. Låt oss hoppas att han har insikt nog att inte överklaga (även om jag tillåter mig att tvivla på just den detaljen...).

Vidare har socialdemokraterna presenterat en skuggbudget som bekräftar bilden av en opposition utan riktning och udd. Det är synd. Svensk politik skulle må bra av tydliga alternativ. Några fräscha utspel idag är väl knappast heller att vänta. Än så länge verkar traditon viktigare än visioner.

Även i Grekland uppmärksammades förstås familjetragedin i Österrike. Här hemifrån noterar jag en undersökning som visar att var femte ungdom menar att våldtagna kvinnor i någon mening får skylla sig själva... Otroligt skrämmande! På vilket sätt skulle exemplevis Elisabeth Fritzl vara medskyldig till de ofattbara övergrepp hon utsatts för?

Till sist lägger jag också märke till att SVT beslutat sig för att direktsända Englas begravning. Det är tydligen något som faller Siewert Öholm på läppen (och bara det borde ju stämma till eftertanke...). Själv känner jag stor tvekan inför det kloka i detta. Att exponera en familjs stora sorg låter inte som bra TV i mina öron.