Stackars vita, medelålders, straighta män!

Författarna Rennerfelt och Eriksson återanvände igår en debattartikel på SVT Opinion där de hävdar att vi hamnat i klorna på en diskrimineringskultur. Exakt samma artikel (sånär som på det något friserade slutet) publicerades i Expressen redan den 26 januari. Det kan lugnt konstateras att en del alster inte vinner på lagring...

I stället för upprepning rekommenderar jag min ursprungliga bloggkommentar som återfinns här. Därtill låter jag ett ytterligare ett litet utdrag ur herrarnas artikel tala för sig själv:

"De som inte omfattas [av särskilt diskrimineringsskydd] utgörs av en skara av vita, medelålders män som är protestanter, heterosexuella, utan funktionshinder och som behärskar svenska, inte har någon kontroversiell politisk åskådning eller särpräglat socialt ursprung eller något större belopp av pengar på banken. De är dock inte fattiga. Dessa män är dessutom tydliga i sin ködsidentitet och har en traditionell familjebildning. Och de ser ganska bra ut."

Deras språk och budskap är lika raljant som okunnigt. Och nog kan man ana en viss bitterhet? Motsvarande ton kännetecknar Hasse Bronténs inlägg i debatten om polisens värdegrund. Brontén är ex-polis och ställer sig frågan: "Varför är det OK att hata poliser?". Låt mig bjuda på några citat för att åskådliggöra djupet av hans analys:

"Poliserna själva blir kallade för betydligt värre saker än de grodor som nu citeras."

"Nästa gång handlar det kanske om att ta itu med främlingsfientliga skinheads, som kanske också betecknas med ett öknamn i stridens hetta."

"Den enda läropengen blir att man inte ska dokumentera snacket med mobilen."

Grodor... Öknamn... Stridens hetta... Snacka om att bagatellisera! Och att likt Rennerfelt/Eriksson vägra se att det finns normer, makt och strukturer som spökar i bakgrunden. Åsa Petersens ledare i dagens Aftonbladet borde vara obligatorisk läsning.

Ikväll fortsätter debatten hos Janne Josefsson i SVT. Kör hårt, Sören!