Hederskompetens

Nu har jag äntligen löst mitt medlemskap i Stockholms centerkvinnor. Det känns bra. Jag gillar det politiska drivet hos ledarduon, Catrin och Stina. Fortsätt så!

Igår kväll sattes fokus på hedersrelaterat våld mot kvinnor. Kickis Åhré Älgamo delade engagerat med sig av sina kunskaper och erfarenheter, bland annat från polisen.

Det som främst slog mig är hur viktigt det är att vi lär oss känna igen hederskulturers symbolik och subtila språk. Att kunna ställa de rätta frågorna - men också att undvika de farliga - kan utgöra skillnaden mellan liv och död för utsatta personer.

Hederskompetens är viktigt ur en annan aspekt också. Och det är att vi lär oss utgå från individer och situationer - inte från kollektiv. För det är förstås inte så att alla som kommer från vissa länder eller folkgrupper per automatik också omfattas av en hederskultur. Generaliseringar är alltid av ondo.

Utmaningen ligger i att inte hamna i en retorik av "vi och de". Underförstått; vår kultur är lite bättre, deras lite sämre. Samtidigt måste vi med kraft fördöma yttringar och beteenden som strider mot demokratiska värderingar och grundläggande mänskliga rättigheter. Sådant kan aldrig ursäktas med hänvisning till vare sig kultur eller religion.

Det innebär ibland en hårfin balansgång. Men gårdagens pass gjorde mig övertygad om att ökad hederskompetens är ett ovärderligt verktyg.