Vi vet det redan allt för väl. Flickors och kvinnors situation i konfliktområden är extremt utsatt. Inte sällan används våldtäkter och andra övergrepp som metod för att söndra och härska. Om detta har Anna Husarska skrivit en skakande och läsvärd artikel med utgångspunkt i krigets Kongo.
År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolutionen 1325 om "kvinnor, fred och säkerhet". Den är tänkt att genomsyra alla fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen. Sverige är ett av de länder som har kommit längst i arbetet med att implementera resolutionen i den dagliga verksamheten. Exempelvis finns en befattning som Gender Advisor i staben för Nordic Battlegroup (NBG).
I morgon arrangerar NBG ett genusseminarium där bland annat biståndsminister Gunilla Carlsson medverkar. Hon betonar ofta betydelsen av resolution 1325 i det utrikespolitiska arbetet. Det är bra. Sammantaget är detta också ett tungt vägande skäl till att just svenskt truppbidrag behövs i olika konflikthärdar. Någon måste våga - och kunna - gå före. En insats som bara når halva befolkningen är knappast värd namnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar