Hbt-prinsessan

För ganska exakt 7 år sedan såg Föreningen HoF dagens ljus. Ikväll är det dags för årsmöte och som representant för valberedningen kommer jag förstås vara där. Spännande förändringar är på gång!

Redan tidigt väckte vårt nätverk för hbt-personer i försvaret stort intresse. I denna tid av rojalistisk yra (helt OK för mig!) påminns jag om att det bland annat fört mig till möten med kronprinsessorna Victoria och Mette-Marit. Båda gjorde ett mycket gott intryck i de olika sammanhang vi träffades.

Mette-Marit imponerade ändå allra mest eftersom hon också tagit tydlig ställning. Bland annat genom att hålla det officiella invigningstalet på en konferens om homosexualitet i norska Bodö. Därmed trotsade hon såväl flygrädsla som det faktum att hon var höggravid. Nedan följer en avskrift av hennes tal från den 29 augusti 2005. Mig veterligen är det aldrig tidigare återgivet i svensk media:

Kjaere alle sammen,

"Den dagsorden dere setter disse dagene er av betydning for mange mennesker i vårt land. Det er viktig i seg selv. Samtidig setter dere en större dagsorden, en dagsorden for det Norge vi vil ha i et nytt århundre, et Norge der mangfold, toleranse og respekt er kjennetegn både ved nasjonen og de livene vi lever sammen.

Trenger vi vireklig en nasjonal konfereanse om homofili i 2005 - konferanse som setter fokus på homofiles levekår og homofiles situasjon på arbeidsmarkedet, i idretten, skolen og i helsevesenet? Er det slik at den enkeltes fölelsemessig orientering fortsatt legger grunnlag for diskriminering, stigmatisering, utrygghet og fortvilelse?

or mange er svaret fortsatt ja og da plikter vi å ta dette på alvor. Homofili er ikke lenger tabu i mediene. Men medienes framstilling, ofte preget av store overskrifter, sensasjoner og konfilkter, tar ikke nödvendigtvis tak i den dyperne utfordringen som handler om respekt for hvert menneskes rett till sitt eget fölelseliv.

Vi vet mye om levekårene til homofili i Norge, men fortsatt ikke nok, vi trenger ny kunnskap og forskning. Derfor er denne konferansen så viktig, fordi den anlegger et historisk perspektiv og fordi den legger så stor vekt på innsikt og kunnskap. Jag håper diss dagene vil bidra til at kunnskapen når ut til mange, og ikke minst til de som har ansvar i politikk og forvaltning og innen kirke, hilsevesen og skole.

Et av inleggene på denne konferansen heter "Lengsel etter normalitet". Knskje ger dinne tittelen en god sammenfatning av hva dette handler om. Alle mennesker lengter etter å ha noen å vaere glad i. Hver og en av oss lengter etter at noen er glad i nettopp meg. Dette har vi alles felles, og det er dette fellesskapet vi må bygge på.

Som mennesker er vi alle forskjellige. Vi bör feire de viktige forskjellene som skaper mangfold, ikke bruke dem til å forskjellsbehandle mennesker og ders rettigheter.

Idag tenker vi med forundring på at seksuell omgang mellom to av samme kjönn var forbudt helt fram till 1972. Kanskje vil vi om noen år se med like stor forundring på at homofile idag opplever diskriminering.

Denne konferansen peker på den faren som ligger i usynliggjöring. Knapt noe er verre for et menneske enn å ikke bli sett. En taus og likegyldig aksept kan vaere knugende, og fortsatt undertrykkning er taushetens farlige fölgesvenn. Igjen må vi satse på kunnskapen, kunnskap som kan fjerne de unödvendige stengslene mellom oss, og gjöre forskjellene til en ressurs. Vi må ha en åpen diksusjon både i arbeidslivet, kirken, skolen, helsevesendet og idretten.

Jag önsker dere lykke til med et viktig arbeid for en viktig sak og erklaerer herved konferansen for åpnet."

Mera sport

Klockan 19.00 smäller det! Då är det nedsläpp mellan Leksand och Malmö i en direkt avgörande match om kvalspel till Eliserien. Mitt hockeyhjärta är inte särskilt stort. Men det lilla som finns klappar hårt för Redhawks och jag tänker bänka mig framför TV4 Sport. Det hör annars INTE till vanligheterna...

Mera sport lär det ändå bli i helgen. Vasaloppet är nämligen smått heligt för mig. Väckarklockan ställs på 07.30 och lagom till starten serveras varm nyponsoppa med vaniljglass. Allt enligt den fahlstedtska traditionen.

Försmak av Afghanistan

Jag förbereder mig som bäst inför kommande utlandsinsats i Afghanistan. Igår kväll innebar det en traditionell afghansk middagsbjudning. Sittande på golvet och ätande med fingrarna intog vi en kryddig specialitet med ris, lammbiffar och grönsaker som basråvaror. Klart gott!

Till det kom trevlig samvaro med ett tjugotal exilafghaner som verkligen bjöd på sig själva och sin kultur. Idag fortsätter vi tillsammans genom olika moment och rollspel. Det är en ovärderlig hjälp inför de utmaningar som väntar under maj-december.

Världens mest beundransvärda kvinna?

Jag gav en intervju igår där vi bland annat pratade om vikten av både kvinnliga och manliga förebilder i kampen för ett jämställt samhälle. Det fick mig i efterhand att fundera över betydelsefulla kvinnor som jag beundrar. Mitt spontana förstahandsval föll på Liberias president, Ellen Johnson-Sirleaf.

Hon är idag 70 år gammal och har varit president sedan november 2005. När hon tillträdde var hon den första folkvalda kvinnan som president i ett afrikanskt land. Hennes kamp för frihet och rättvisa går alltjämnt vidare.

Klarspråk med nyans

Zander och Federley skriver på DN Debatt idag med anledning av moderaternas integrationsutspel förra veckan.

Det finns några formuleringar jag särskilt gillar:

"Medborgarskap ska prövas grundligt. Men det kan bara finnas ett medborgarskap för medborgare, och inte ett andra klassens medborgarskap som plötsligt kan upphävas."

"Vi måste vara medvetna om vilka värden som präglar vår debatt. Det finns en stor risk att vi sänder signaler om slutenhet, rädsla och stängda gränser. Inget kunde vara mer skadligt [...] Det går att tala klarspråk och ta ansvar utan att spela främlingsfientliga krafter i händerna."

Bra!

Bojkott för fred?

"Om Miljöpartiet fick bestämma skulle alla världens länder stoppa israeliska idrottsutövare från att tävla." Det säger riksdagsledamoten Gunvor G Ericson, som är partiets idrottspolitiske talesperson, till Sydsvenskan idag.

Som tur är får inte Miljöpartiet bestämma. En bojkott mot israelisk idrott kommer inte på något enda vis att bidra till fred i Mellanöstern. Och det måste ju rimligtvis vara det överordnade målet för oss alla.

Förslaget har också mycket lite med försvar av mänskliga rättigheter att göra. Det blir istället ett ensidigt ställningstagande i en konflikt som är extremt komplex. Från mina utgångspunkter är det att förenkla världsbilden alldeles för mycket.

I linje med detta anser jag att Malmöpolitikernas beslut att kommande Davis Cup-match mot Israel ska spelas inför tomma läktare är ren och skär galenskap. Och att gömma sig bakom säkerhetsargument är smått ohederligt. Vad man de facto gör är att försöka plocka partipolitiska poäng genom att spela på de antiisraeliska strömningar som finns. Det är klart obehagligt.

Nej - låt idrott bygga broar istället för murar! Släpp in publiken i Baltiska hallen och låt polisen göra sitt jobb.

Utlandstjänst med förhinder

Läsvärt i dagens SvD: "Utlandstjänst ger soldater problem".

Särskilt alarmerande är att vi fortfarande inte lyckats skapa en miljö som gör att kvinnor och män har möjlighet att lösa sin jobb på likartade villkor. Det är oacceptabelt ur ett jämställdhetsperspektiv och direkt kontraprodiktivt kopplat till operativ förmåga och effekt. Mer om detta i kommande inlägg.

Ulv i fårakläder

Förvaltningsjakt på jakt eller inte? Ordföranden för Jägarnas Riksförbund har sin uppfattning klar;

– Man borde ge de hårdast drabbade länen möjlighet att skjuta bort hela revir redan i vinter, säger Conny Sandström.

Av bara farten vill han också skjuta av minst 500 lodjur. Snacka om att ge uttrycket 'trigger happy' ett ansikte! Och då tillhör nog inte Sandström inte mest fanatiska delen av JRF.

Bilden ovan visar antalet föryngringar under 2008. Riksdagens hittillsvarande mål är ca 20 st/år. Trenden påvisar en svag ökning av vargstammen med ca 1-2 ytterligare föryngringar årligen.

Att vargstammen skulle hålla på att explodera är en grovt felaktig beskrivning. Det vi behöver är att bryta inaveln och tillföra nya gener. Dessförinnan vore det ett mycket olyckligt vågspel att börja skjuta av varg annat än vad som redan är möjligt. Och låt oss inte ge JRF tolkningsföreträde för hur människor i varglän upplever sin vardag!

Resumé

Men med en stulen laptop och långa kursdagar ute på Livgardet har bloggandet kommit på efterkälken de senaste dagarna. Jag har velat skriva om mycket. Däribland:

... civilutskottets blocköverskridande överenskommelse om könsneutrala äktenskap. Tack för att prestigen lagts åt sidan!
... SAAB-krisen som jag tycker att regeringen balanserar väldigt väl. Gärna stöd och stimulans - men absolut inget skattefinansierat ägande.
... moderaternas integrationsutspel. Jag ogillar starkt förslag som gör skillnad på människor. Ska den fria rörligheten begränsas (vilket jag inte tycker) ska det gälla lika för alla. Flera förslag känns också mer som populism än som reella lösningar på verkliga problem.
... införandet av Sharialagar i delar av Pakistan. Här måste vi reagera!
... Naturvårdsverket som öppnar för viss förvaltningsjakt på varg och järv. Förslaget utgår helt från presumtionen att allmänheten ogillar rovdjur och därför behöver blidkas med avskjutning. Jag delar varken verklighetsbeskrivning eller lösning.

Nu bär det av mot centralen och 06.43-pendeln till Kungsängen.

Nu har vi lagt ett bud!

För en knapp månad sedan kom vi tillbaks från Sydafrika. En dröm som vi odlat under tiden är att kunna köpa en lägenhet i byn St Lucia. Det förutsätter dock att banken här hemma också gillar idén... Vilket i sin tur bygger på att vår Stockholmslya anses värd tillräckligt mycket för att kunna stå som säkerhet.

Det har således varit en del att pyssla med. Men så idag fick vi äntligen klartecken från banken! Klockan 15.00 i eftermiddags kunde vi därför lägga ett bud på denna lilla pärla. Nu återstår att se hur säljaren ställer sig... De närmaste dagarna kommer bli rejält spännande!


Uteplats/trädgård med potential. Översta bilden är från vardagsrummet - härlig takhöjd och rymd.

Var e´ vargen?

Apropå dagens rovdjursdebatt; Jag har just kommit fram till Halmstad och läser i lokaltidningen att varg siktats i Oskarström. Kring detta finns ingen hysteri - och det är bra! - men jag studsar ändå till inför en annan passage i artikeln:

"Förra vintern etablerade ett vargpar revir i de vidsträckta skogarna i gränstrakten mellan norra Halland och Västra Götaland, vilket fick beteckningen 'Örbyreviret.' Dessa vargar rapporterades under 2008 vara spårlöst borta, det är tänkbart att de flyttat."

Så kan det förstås vara. Men flertalet vargar är märkta. En minst lika sannolik möjlighet är därför att vargarna fallit offer för tjuvjakt. Skjut, gräv, tig...

Tidigare i veckan noterade jag en annan artikel i den tidning vi läser i stugan, nämligen Bergslagsposten. Den trista bakgrunden till trots kan jag inte låta bli att roas över journalistens försök att bringa "klarhet" i vilket djur som dödat hunden;

"– Det finns blodfläckar på en plats cirka 75 meter från huset, men vi har inte påträffat hunden. Det finns flera spår på platsen, både från hund, lo och räv. Men det är troligen inte räv då en räv borde tvekat att ge sig på en grupp på fyra hundar. Vi kan inte heller utesluta varg.

– Det kan också vara kungsörn men det som talar mot kungsörn är att det skedde vid 6-tiden på morgonen och kungsörnen jagar inte gärna i mörker. Det kan även vara berguv och det lär finnas häckning av berguv på området. Hunden vägde bara två kilo och är av kattstorlek och är alltså möjlig att ta för berguv. "

Glasklart? Måhända vore det bättre att inte spekulera alls.

Vem hotar vem?

I dagens DN hävdas att våra stora rovdjur nu blivit för många och därmed utgör ett allvarligt hot mot rennäringen. Jag har den största respekt för den inneboende konflikt som ligger i detta. De renskötande samerna utgör den enskilda grupp som drabbas hårdast av rovdjurens liv. För detta ska de självklart kompenseras.

Min utgångspunkt är ändå att det större och överordnade värdet måste vara att främja en biologisk mångfald. I det ligger betydelsen av livskraftiga rovdjursstammar. Fakta är att samtliga stora rovdjur (förutom kungsörnen) idag är rödlistade i Sverige. Det innebär att de är hotade i någon mening. Så här ser det ut i den artdatabank som fastställs av Naturvårdsverket:

Varg - Akut hotad
Järv - Starkt hotad

Lodjur - Sårbar

Brunbjörn - Missgynnad

På onsdag ska just Naturvårdsverket presentera vad man kommit fram till avseende tre särskilda regeringsuppdrag:

1. Modell för ökad regional förvaltning av stora rovdjur
2. Stärka vargens genetiska status, samt
3. Jakt (utöver skyddsjakt) på varg och järv

.

Det ska bli spännande att se vilka slutsatser myndigheten landat i. Senare i vår kommer regeringen lägga fram sin rovdjursproposition. Jag har stora förväntningar på att ansvariga centerministrar hittar en sund balans. Den högljuddhet och skrämselpropaganda som präglar en del särintresses argumentation får inte omsättas till politik. Samexistens är nyckelordet.

SJ, SJ, gamle vän...

Kära sambon har åkt mycket tåg på sistone och SJ:s halvtaffliga försök till punktlighet och service har inte direkt imponerat. Idag var det min tur att drabbas.

Jag är på väg till Halmstad för att sitta ordförande på RFSL Hallands årsmöte kl 15.00. Och det tar som bekant sin lilla tid att tråckla sig dit. Malmötåget till Nässjö och sedan Krösatåg ut till kusten var planen.

På Stockholms Central meddelades att X2000 söderut skulle bli minst 30 minuter sent. Jag såg därmed anslutningen från Nässjö gå upp i rök och i förlängningen årsmötet också. Vad göra? Det här löser kundtjänst, tänker jag naivt, och knallar dit. Men tji fick jag. De bekräftade problemet i sin helhet men hänvisade resolut till tågmästaren på det försenade tåget. Ombokning till Göteborgståget som går strax, föreslog jag? Det hinner vi inte, blev svaret.

Skam den som ger sig. Fortfarande med några minuter till godo traskar jag iväg mot spår 10 och lyckas få syn på en tågmästare. Snabbt förklarar jag min situation och erbjuds utan krusiduller en plats på X2000 mot Göteborg. Förvisso i 2:a istället för 1:a klass men det spelar i sammanhanget ingen roll. All heder åt denne smidige SJ-medarbetare!

Nu är jag således på väg och ligger till och med före tidsschemat. Däremot är jag skriande hungrig. Ja, men gå och köp frukost i bistron då, tänker kanske någon! Nej, si det går inte. Deras kortläsare är nämligen ur funktion och man accepterar bara kontanter. Just den handelsvaran är något som jag sällan eller aldrig har på mig...

Jag får väl dricka mycket kaffe istället. Det ingår iallafall som förmån (!) när man uppnått svart medlemsnivå i PRIO. Själv hade jag föredragit punktliga tåg och en serviceorienterad kundtjänst.

Centerkvinna - men ändå inte

Centerpartiet har ett riktigt härligt gäng av duktiga kvinnor som kandiderar i valet till Europaparlamentet. Jag är också stolt över att 3 av 5 toppkandidater är just kvinnor. Det har en viktig signaleffekt även om arbetet med att förverkliga våra idéer för ett jämställt Europa förstås måste vara allas vårt ansvar.

Jag försöker ta min del av det ansvaret. Jag är även medlem i Centerkvinnorna sedan en tid. Därför blev jag minst sagt förvånad och besviken då Centerkvinnorna idag arrangerade en bild, för den egna tidningen, av sina kandidater till EP-valet. Plötsligt var det enbart biologiskt kön som kvalificerade för att få vara med på gruppbilden. Försiktigt försökte jag utmana detta något snäva urvalskriterium men beslutet stod fast.

Att jag inte fick vara med på bild kan jag förstås leva med - det är liksom inte själva grejen. Men jag hade någonstans hoppats att vi skulle våga vara mer progressiva än så här. Centerkvinnorna är Sveriges största politiska kvinnorörelse och har därmed unika möjligheter - och kanske också skyldigheter? - att gå före och bryta ny mark.

Dagens fundersamhet till trots är jag ändå hoppfull. Och jag tänker fortsätta driva på för förändring och uppbrott från invanda mönster!

EP-kandidatutbildning

Fram till lunch imorgon står det stundande Europaparlamentsvalet i fokus för min del. Då samlas vi centerkandidater i Stockholm för utbildning, inspiration och samvaro. Jag hoppas och tror på två klart givande dagar. Den 7 juni gäller det!

Slå en sjua på Mugabe!

Det ryktas att galenskapen personifierad, Robert Mugabe, planerar för ett storslaget 85-årsfirande med hummer och champagne. Allt medan folket svälter.

Det vore mig förstås främmande att hoppas på en hastig släng av skaldjursallergi. Mugabe bör hållas vid liv för att förhoppningsvis kunna ställas till svars för sina handlingar. Men ett litet bus kan jag ändå rekommendera. Anrika Golden Hits i Stockholm har en urionoar där man kan sikta in sig på olika diktatorer från förr och nu. Mitt val är givet.

Av mer seriös karaktär rekommenderar jag Birgitta Ohlssons inlägg på dagens Brännpunkt i SvD.

Vi behövs i Afghanistan

Stoppa utvisningarna till Afghanistan, kräver Magnus Andersson mot bakgrund av morgonens talibandåd i Kabul.

Jag instämmer. Säkerhetsläget är fortfarande mycket bräckligt och risken att utsättas för alternativa rättsprocesser stor. Därtill är den generella respekten för mänskliga rättigheter låg vilket i synnerhet drabbar kvinnor, barn och homosexuella.

Samtidigt ska sägas att den politiska utvecklingen ändå förefaller gå i rätt riktning. De nationella valen senare i år blir ytterligare en viktig milstolpe i freds- och demokratiseringsprocessen. Att skapa förutsättningar för säkra och öppna val blir därmed en oerhört central uppgift för den internationella ISAF-styrkan i vilken Sverige är en del. Jag ser själv fram emot att få vara på plats under maj-december. Vår närvaro behövs.

Newsmill: Om attityder inom polis och försvar

Det som sker respektive inte sker i en organisation är en direkt reflektion av det ledarskap som tillämpas. Varenda dag och varenda stund måste genomsyras av ledarskap, respekt och sund reflektion. Det går aldrig att skylla problemen på enskilda "rötägg". Det skriver Charlotte Isaksson och Krister Fahlstedt, gender advicers i Försvarsmakten.

Läs hela vår artikel på Newsmill.

Nynazismens fula tryne

Svenska Motståndsrörelsen har delat ut flygblad till hushåll i Borlänge. Saxat ur deras "manifest":

"Du kanske inte vet det än, men du lever i ett system på väg mot sin undergång. Du lever i ett land där allt vänts upp och ner. Du lever mitt i en döende civilisation. [...] Mångkulturen är ett angrepp på vårt folks kulturella grundvalar, massinvandringen är ett angrepp på vårt folks biologiska fundament. Men det finns de som tänker göra motstånd och det innebär att du står inför omvälvande händelse. Svenska motståndsrörelsen tänker bryta denna utveckling. Vårt folk, vår kultur och dess territorium skall forsvaras. Sverige är svenskarnas land"

"Den sunda kärnfamiljen utgör vårt samhälles grund. Upplösningen av de naturenliga grunderna for det samhälleliga livet måste bekämpas. Regimens stöd till avvikande element och moraliskt förfall skall neutraliseras."

"Genom en kompromisslös politisk kamp skall en nationell regering etableras. Denna regering, bildad av Svenska motståndsrörelsen skall återinföra ett traditionellt, och mer auktoritärt, samhällsskick med nationalism och socialism som ideologiska grunder."

Texten får tala för sig själv. Frågan är hur samhället ska ställa sig till organisationer som dessa. Sverige får återkommande FN-kritik för att vi inte lever upp till konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Den säger bland annat att konventionsstaterna skall:

"...olagligförklara och förbjuda organisationer samt organiserad propaganda och all annan propaganda som främjar och uppmanar till rasdiskriminering, samt förklara deltagande i sådana organisationer eller i sådan verksamhet som brottslig gärning som är straffbar enligt lag."

Jag skulle välkomna en debatt om var gränserna ska gå. Yttrandefriheten är inte absolut. För egen del noterar jag också att det jag och många med mig står för tydligen ska "neutraliseras".

Debattkommentar

Jag har just sett Debatt i SVT. Pinsamt. Janne Josefsson kallade genomgående Katri Linna (DO) för Rita. Och när hon försökte tillföra viss saklighet till diskussionen avbröts hon av Jakob Rennerfelt:

"Du har 90 miljoner och 90 tjänstemän. Jag har några sekunder i TV. Kan jag få tala nu?"

Sören Juvas hade rätt. Rennerfelt/Eriksson befinner sig i en vit medelklassbubbla. Deras bok "Folkhemmets balkanisering" är ett mycket vattnigt hopkok.

Gud välsigne "diskrimineringsindustrin"...!

Stackars vita, medelålders, straighta män!

Författarna Rennerfelt och Eriksson återanvände igår en debattartikel på SVT Opinion där de hävdar att vi hamnat i klorna på en diskrimineringskultur. Exakt samma artikel (sånär som på det något friserade slutet) publicerades i Expressen redan den 26 januari. Det kan lugnt konstateras att en del alster inte vinner på lagring...

I stället för upprepning rekommenderar jag min ursprungliga bloggkommentar som återfinns här. Därtill låter jag ett ytterligare ett litet utdrag ur herrarnas artikel tala för sig själv:

"De som inte omfattas [av särskilt diskrimineringsskydd] utgörs av en skara av vita, medelålders män som är protestanter, heterosexuella, utan funktionshinder och som behärskar svenska, inte har någon kontroversiell politisk åskådning eller särpräglat socialt ursprung eller något större belopp av pengar på banken. De är dock inte fattiga. Dessa män är dessutom tydliga i sin ködsidentitet och har en traditionell familjebildning. Och de ser ganska bra ut."

Deras språk och budskap är lika raljant som okunnigt. Och nog kan man ana en viss bitterhet? Motsvarande ton kännetecknar Hasse Bronténs inlägg i debatten om polisens värdegrund. Brontén är ex-polis och ställer sig frågan: "Varför är det OK att hata poliser?". Låt mig bjuda på några citat för att åskådliggöra djupet av hans analys:

"Poliserna själva blir kallade för betydligt värre saker än de grodor som nu citeras."

"Nästa gång handlar det kanske om att ta itu med främlingsfientliga skinheads, som kanske också betecknas med ett öknamn i stridens hetta."

"Den enda läropengen blir att man inte ska dokumentera snacket med mobilen."

Grodor... Öknamn... Stridens hetta... Snacka om att bagatellisera! Och att likt Rennerfelt/Eriksson vägra se att det finns normer, makt och strukturer som spökar i bakgrunden. Åsa Petersens ledare i dagens Aftonbladet borde vara obligatorisk läsning.

Ikväll fortsätter debatten hos Janne Josefsson i SVT. Kör hårt, Sören!

Sahlins murbygge bekymrar

På område efter område manifesterar socialdemokraterna en allt mer protektionistisk hållning. Tydligast har det tidigare varit när det gäller försvars- och säkerhetspolitiken samt motstånd till arbetskraftsinvandring och tjänstedirektivet. Det har jag bland annat bloggat om här.

Det senaste exemplet är Sahlins utspel om energipolitiken. SR Ekot:

Men vill Socialdemokraterna att man ska skrinlägga planerna på ytterligare ledningar till Europa?

– I dag, ja, säger Mona Sahlin.

Jag tror inte på stängda gränser vare sig det handlar om människor eller el. Tillit och samarbete utgör själva grunden för utveckling. Än en gång noterar jag också att norrmännen (igår genom Stoltenberg) stakar ut en visionär väg som inspirerar. Energiminister Åslaug Haga talade redan i somras om möjligheten att bli "Europas batteri" genom storskaliga satsningar på förnybar energi.

Socialdemokraterna går motsatt väg och det är en protektionism oroar. Dessvärre tycks en kursändring avlägsen med Ulvskog som lokomotiv i EU-valrörelsen och Ohly flåsandes i nacken på hemmaplan. Men för Sveriges skull tillåter jag mig ändå att hoppas.

Äntligen får Eluana vila i frid

Italienska Eluana Englaro, 37, avled ikväll efter att läkarna avbrutit den livsuppehållande behandlingen. Mitt i all tragik ser jag det som barmhärtigt och önskar att vi kan öppna för liknande och mer långtgående möjligheter i Sverige. Det borde vara varje människas rätt att få dö med värdighet.

Aftonbladet skriver:

"Efter en trafikolycka har hon hållits vid liv i 17 år utan att vakna. Utan läkarnas livsuppehållande insatser skulle hon avlidit. I tio år har hennes pappa kämpat för att läkarna skulle låta henne dö."

Vila i frid, Eluana!

Stoltenberg vs Kihl

Två diametralt olika bilder av den framtida försvars- och säkerhetspolitiken kommer till uttryck i dagens SvD. Jag sällar mig helt till den Stoltenbergska linjen vilket jag också varit inne på i flera tidigare inlägg. I korthet handlar den om ett 13-punktsprogram för ett kraftigt fördjupat Nordiskt samarbete, bland annat innefattande en solidaritetsförklaring.

I den andra ringhörnan står den pensionerade generalen Kihl med sina två sekonder från konsultvärlden. Jag har svårt att ta dem på fullt allvar. Å ena sidan argumenterar man för en "timeout" för att kunna göra en 'ordentlig' säkerhetspolitisk analys (vad är det för fel på försvarsberedningens rapport?) och å andra sidan tycks man redan ha lösningen klar för sig. Det rimmar illa.

Den mirakelkur som förordas är återgång till nationellt fokus och ökade värnpliktsvolymer. Marinen ska hålla sig i Östersjön. Och stående insatsförband (vilket jag gärna skulle se) avfärdas i minst sagt raljanta ordalag: "Vi skall inte ha soldater som ägnar dagarna åt att spela fotboll." Jämförelsen med det polska kavalleriets modernitetsgrad 1939 känns väl inte heller helt seriös. Ej heller det faktum att man helt utelämnar varje resonemang om att överge alliansfriheten.

Nåja; det är uppfriskande med debatt! För min del är utgångspunkterna klara: vi ska ta vår aktiva del av det militära ansvaret men ensam är inte stark. Låt oss därför på allvar bejaka de förslag som Thorvald Stoltenberg idag presenterat. På så sätt rör vi oss framåt - inte bakåt. Och vi skapar oändligt mycket bättre och mer kostnadseffektiva förutsättningar för fred och säkerhet i vår omvärld.

En mycket modig kvinna

Anja Grenstad är en stark och modig kvinna. Hon är en driftig egenföretagare och dessutom en extremt god ambassadör för Sverige. Till det kommer att hon råkar vara gift med marininspektören.

I den rollen ingår viss utlandsrepresentation. Enligt gällande regelverk får medföljande då ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det är inte mer än rimligt mot bakgrund av hur mycket jobb det faktiskt är om man tar uppdraget på allvar. Och det råkar jag veta att Anja gör.

Trist nog har det uppstått en konflikt om vilken ersättning Anja har rätt till. Mot bakgrund av de senaste dagarnas uppmärksamhet kring representationsreglerna i allmänhet har Anja nu känt sig föranledd att ta bladet från munnen. Till realtid.se säger hon bland annat:

"Har du talat med din man inför den här intervjun?
– Tycker du att jag ska behöva göra det? Visserligen förstår jag att den här intervjun kan skada min mans karriär, men jag vill inte tro det. Vi lever ju ändå i en demokrati.

Känner du dig inte illojal som öppet går emot landets överbefälhavare?
– Nej, ÖB har själv sagt att försvaret ska ha högt i tak och det är bra med oliktänkande. För egen del tycker jag det är en skyldighet att våga säga vad man tycker.

Om du har rätt, varför får du då inte betalt?

– Det verkar som om ÖB och försvaret har svårt att acceptera att här har vi en kvinna som klarar av att tjäna lite mer pengar än vad som kanske är vanligt för vara gift med en officerare."

Så talar en självständig kvinna som vägrar ta skit och för det beundrar jag Anja. I sak har jag ingen uppfattning om vad som är rätt eller fel. Men frågan borde definitivt ha kunnat skötas snyggare från Försvarsmaktens sida.

Vårdval Europa

Jag vill se ett ett Europa som är så öppet och inkluderande det överhuvudtaget är möjligt. Det gäller inom unionen såväl som världen utanför. Den fria rörligheten för människor, varor och tjänster är grundfundament som borde vara vägledande för varje politiskt beslut.

Jag gillar därför den idé om ett vårdval Europa som vår toppkandidat Lena Ek presenterat idag. Läs gärna mer här och här.

Falis fredagstips

Ännu en vecka har gått och det är dags att sammanfatta och ladda upp inför helgen på följande sätt:

Mörkningstips
Sverigedemokraterna lät igår stolt meddela att de har erhållit observatörsstatus i AEN. Det är ett tväreuropeiskt parti nära sammanlänkat med partigruppen "Unionen för nationernas Europa" (UEN) i Europaparlamentet. Vad SD missar att berätta är att man därmed sätter sig i knäet på tungt homofoba och närmast rasistiska krafter. Partier som italienska Lega Nord och det polska Lag och rättvisa har en historik som förskräcker. Det enda positiva är väl att SD nu indirekt bekänner färg...

Pedagogiktips?
Jag har deltagit i en alldeles utmärkt utbildning i dagarna tre. Genomförandet har varit mycket proffsigt och föreläsarnas insatser strålande. Likväl kan det bli lite pedagogiskt trixigt när ett eller annat budskap ska sammanfattas på en whiteboard...


(Klicka för större bild)

Uppladdningstips
Imorgon drar melodifestivalen igång. Äntligen! Och vad kan väl vara en bättre uppladdning än "tre trallande tanter" från 2004?

Modiga och mindre modiga män

Precis som jag förutspådde igår medger nu polismästare Ulf Sempert att han känt till sina medarbetares rasistiska attityd men utan att agera. Jag är inte förvånad men det gör knappast allvaret i situationen mindre. Modigt? Not.

På temat modiga män har Magnus Andersson skrivit en debattartikel i SvD. Med den vill han lyfta fram jämställdhetsperspektivet inför centerns kommundagar som inleds i Visby idag. Det är bra. Tyvärr kan jag inte själv vara där men anar att många spännande diskussioner ligger på lut. Inte enbart om jämställdhet...

Utdrag ur Magnus text:

"Grunden i en jämställd politik erbjuder vettiga löner i de kvinnodominerade yrkena, men också en möjlighet för dem som inte trivs att söka sig vidare till en annan arbetsgivare. Det krävs modiga kommunpolitiker som vågar skapa konkurrens, även inom de områden som de själva har beslutanderätt över.

Det märks också att detta är en jämställdhetsfråga. I de kommuner som leds av kvinnliga centerpartister, som tyvärr är så få som tolv, är man generellt sett mycket bättre på att lägga ut sin verksamhet på entreprenad.

Av de kvinnliga kommunstyrelseordförandena placerar sig 31 procent bland de 100 främsta, medan den siffran för männen endast är 11 procent."

Nationaldag och egenmakt

Idag är en symboliskt viktig dag. Vår samiska ursprungsbefolkning, som vi har all anledning att uppmärksamma och vara stolta över, firar nationaldag. Det blir firande i bland annat Jokkmokk och Stockholm samt förstås också i andra länder med samisk befolkning.

Regeringen presenterade häromdagen en samlad strategi för de nationella minoriteterna. Det är en utmärkt början. Nyamko Sabuni kommenterade på mångfaldsseminariet i Luleå förra fredagen:

- Det är dags för Sverige att ta ansvar för förverkligandet av de nationella minoriteternas rättigheter. En samlad strategi behövs för att möta de nationella minoriteternas behov, öka kunskapen om de nationella minoriteterna och för att förbättra efterlevnaden av Sveriges folkrättsliga förpliktelser. En viktig utgångspunkt för reformarbetet är att stärka de nationella minoriteternas egenmakt och förutsättningar att bevara och revitalisera sina språk och kulturer.

Mer om nationaldagsfirandet kan man läsa om på Sápmi.

Stop rape now!

Jag är internerad på Polishögskolan och sitter i skolbänken i dagarna tre. Det är en del av mina förberedelser inför kommande Afghanistanmission och ämnet är kvinnor, fred och säkerhet.

Att anlägga ett genusperspektiv på våra insatser borde vara självklart. Det handlar om att säkerställa att det vi gör kommer HELA befolkningen till godo. Därmed blir vi både operativt vassare och vår egen säkerhetssituation bättre. Ytterst är förstås syftet att lägga en grund för långsiktig fred och säkerhet. Då krävs kvinnors inflytande och aktiva deltagande.

I den direkta konfliktsituationen måste vi också bära med oss insikten att civila kvinnor och barn är oerhört utsatta. Systematiska våldtäkter har utvecklats till en lika effektiv som fasansfull stridsteknik av många aktörer. Stridigheterna i Kongo är just nu det tydligaste exemplet på detta. Försiktiga uppskattningar gör där gällande att omkring 40 kvinnor om dagen våldtas som en direkt del av krigföringen.

Men någonstans finns det ändå hopp. FN:s säkerhetsråd har genom resolution 1820 (2008) synliggjort det sexuella våldet och slagit fast krav på att och hur det ska bekämpas. Vidare har man sagt att upprepade överträdelser ska kunna klassificeras som brott mot mänskligheten. Det är att skicka en oerhört stark och viktig signal till medlemsstaterna och oss som peacekeepers.

Gillian Holmes som till vardags jobbar för FN i Génève var vår avslutande föreläsare idag och det kändes verkligen priviligerat. På det följde middag med tänkvärd underhållning av Anna-Lena Brundin. Jag ser redan fram emot morgondagen och allt vad jag i övrigt har framför mig inför jobbet som Gender Advisor i Afghanistan!

För övrigt anser jag att Jimmy Åkessons debattartikel på Sidan 4 i Expressen var ett intetsägande och smått desperat dravel.

Polisiär härdsmälta

"Den lille apajäveln. Ska jag göra han steril när jag får tag på honom?"

Orden kommer från en av de poliser som arbetade i samband med Rosengårdskravallerna i december. Flera direkt rasistiska uttalanden finns på den film som poliserna själva tog inifrån sin buss. Det rapporteras i bland annat Sydsvenskan och TV-nyheterna nu på morgonen.

Att de berörda polismännen ska ställas till svars är självklart. Jag menar dessutom att de borde stängas av under den tid som utredningen pågår. All min erfarenhet säger mig också att den här typen av språkbruk inte handlar om en tunga som slinter i stridens hetta utan står för något betydligt djupare.

Slående är också att sanningen rullas upp först nu när filmen används som bevisning mot en av upprorsmakarna och därmed når offentligheten. Trots att mängder av begåvade människor rimligen har sett och hört filmen under snart två månaders tid har ingen reagerat. Och de direkt inblandade kollegorna har förstås tigit som muren. Det är i alla fall vad jag tror.

ÖB brukar säga att "ingen ledarskapssituation är så svår att man ska behöva kränka andra människor". Det är klokt. Polis och militär har en särställning i samhället då vi med vapenmakt har att skydda (alla!) enskilda medborgare, vår demokrati och de världen den vilar på. Malmöpolisernas attityd står i direkt konflikt med detta uppdrag.

Jag ser därför fram emot en prövning. Vid sidan av den hanteringen hoppas jag också att ledningen tar initiativ till en mer övergripande intern diskussion om värdegrund och förhållningssätt. Att isolera frågan till enstaka "rötägg" är sannolikt inte särskilt konstruktivt.

Ändamålet helgar medlen

Ikväll hade jag verkligen velat vara med på Stockholmscenterns politikpub där framtida energiförsörjning diskuterades. Snacka om bra tajming!

Parallellt har riksdagsgruppen gett våra c-ministrar mandat att förhandla om eventuell kärnkraftsutbyggnad. Jag tycker det är bra även om det svider en del i centersjälen. Jag var varm Linje 3-anhängare (om än en mycket ung sådan...!) vid tiden för folkomröstningen och har i grunden samma uppfattning nu som då.

Kärnkraft kommer aldrig kvala in som ett förnyelsebart energislag. Såväl utvinningen av uran som avfallshanteringen utgör en miljöbelastning som är svår att överblicka. Därmed har kärnkraften en begränsad framtid och visionärt bör den tveklöst fasas ut.

Det är min ideologiska hållning. Ändå ser jag att den öppning som nu sker är rimlig och pragmatisk. Jag känner mig fullständigt trygg med att eventuell nysatsning på en eller annan reaktor kommer kopplas till motsvarande storsatsningar på förnyelsebara energislag. Däri ligger framtiden.

Ändamålet helgar medlen.

Obama skyndar långsamt

Obama må ha rivstartat. Men i fråga om att utmana Pentagon och upphäva "Don't Ask, Don't Tell" har han slagit in på en alltför defensiv väg.

Amerikanska medier rapporterar:

"According to a February 1st Boston Globe report, the Obama administration has decided not to move forward on repealing 'don't ask, don't tell' until the Pentagon can 'undertake a detailed study of how a change in the policy would affect the military.'

A retired Brigadier General for the U.S. Marine Corps has questioned the Obama administration's plan to form a Pentagon commission to study 'don't ask, don't tell.' 'There's been enough studying throughout the years,' said General Hugh Aitken. 'Creating a new study will not change the facts.' Aitken participated in a comprehensive 2008 review of the policy which found that there is no evidence showing that openly gay service would harm the military, and a great deal of evidence showing it would not."

General Aitkens officiella ställningstagande är sunt och påvisar samtidigt det orimliga i Obama-administrationens valhänthet. Under de 15 år som lagen varit i kraft har över 12 500 homosexuella män och kvinnor tvingats till förnedrande avsked från det amerikanska försvaret. Att få ett omedelbart stopp på denna statsledda diskriminering borde vara av högsta prioritet för en president med förändring på agendan.

För ytterligare bakgrund; se SLDN:s hemsida.

Årets Kämpe

Många är de som hyllar Andreas Lundstedt idag. Utnämningen till Årets Homo på QX Gaygala är förstås extremt välförtjänt. Kampen mot HIV är på inget sätt över och Andreas personliga mod betyder mycket för att bryta den stigmatisering som fortfarande omgärdar sjukdomen.

Men jag skulle vilja lyfta fram en annan pristagare också, nämligen Janne Wisén, chef för Storstockholms branförsvar. Tillsammans med min gamle "vapendragare" Göran Gunnarsson tog han initiativ till räddningstjänstens Pridedebut i somras. Att det räckte hela vägen till priset som Årets Kämpe känns fantastiskt roligt!

Stort grattis till er båda!

Falis on Ice

Så var då Luleå-helgen till ända och kroppen börjar så sakteliga återhämta sig... Magnus hade lagt upp ett program med olika aktiviteter på is som bärande tema. Långfärdsskridskorna visade sig emellertid inte vara mitt element utan byttes raskt ut mot sparkstötting. Då gick det i alla fall framåt.

Isväg till våffelstuga därefter, hockey på kvällen och sedermera utgång med glada vänner. 5-0-segern gjorde sitt till för att hålla stämningen uppe.

Igår tog vi oss ut på isen igen men nu till fots. Det får väl läggas på kontot för flexibilitet och lyhördhet. Stort TACK säger jag för gästfrihet och en fantastiskt trevlig helg!