Ut med de gamla, in med de nya

Ni som hängt med vet att det här är stort. Efter dryga 12 års tjänst är det nu dags att rangera ut de gamla (nåja) träningsskorna. Och in kommer ett par nya, provsprungna i morse längs stranden i Durban. Det kommer bli bra! Oklart dock om föredettingarna verkligen pensioneras. Jag misstänker att de kan ha fångats upp av en eller annan hotellstädare...

Ikväll ska vi ta oss an firande på gayvänliga The Lounge. Även det blir premiär. Jag återkommer med rapport när andan och tekniken faller på. Till dess tillönskar jag er alla ett RIKTIGT GOTT NYTT ÅR !!!

Johannesburg

Vi har nu varit på resande fot i ett drygt dygn och fördriver några timmars väntan på flygplatsen i Johannesburg. Roligare kan man förstås ha men känslan av att vara tillbaks i Afrika överträffar ändå det mesta.

Kära sambon provar just på vattenmassage i en maskin där man behåller kläderna på och förväntas hålla sig torr. Oklart hur det fungerar men på lite håll ser det onekligen rätt komiskt ut. Själv har jag låtit mig serveras isande kall Castle - en klart god inhemsk lager. Samtidigt läser jag i tidningen att Durban drabbades av värsta åskovädret i lördags med ett 80-tal förstörda hus som följd. Låt oss hoppas att det kommer solsken efter regn!

Skjut, gräv, tig

Tyvärr kommer jag själv att missa dokumentärfilmen "Till minne av Rapa" som SVT visar imorgon kväll. Den är filmad i Sarek och sätter fingret på den omfattande tjuvjakt på björn som pågår där. Filmarna själva skriver också på debattplats i DN idag.

Vi ska vara ödmjuka inför den inneboende konflikt som finns mellan rennäringen å ena sidan och en livskraftig rovdjursstam å den andra. Likväl hävdar jag med dårens envishet att vi måste lära oss att samexistera. Och denna samexistens får inte ske på renägares eller jägares villkor allena. Tråkigt nog finns det en sådan slagsida i den rovdjursutredning som Åke Pettersson presenterade tidigare i år.

Några av de mer avgörande bristerna i utredningen är otydlighet kring vad en 'gynnsam bevarandestaus' egentligen innebär samt tveksamma uttolkningar av opinionsläget. Kring just detta har flera tunga remissinstanser också riktat skarp kritik.

Andra remissinstanser är inte fullt så insiktsfulla. Som exempel kan nämnas att Svenska Kennelklubben uttrycker sig i termer av "... den påstådda förekomsten av illegal jakt..." och Jägarnas Riksförbund som skriver; "Vi avvisar förslaget om en ny lagstiftning som kriminaliserar försök och förberedelse till grovt jaktbrott."

Enligt min mening har den Petterssonska utredningen tagit alltför stor hänsyn till särintressen. Jag hoppas därför att regeringens gör en annan avvägning och landar i en proposition som skapar betydligt bättre villkor för de stora rovdjuren. Vårt land är stort nog för att rymma oss alla.

Vi är nu på väg till Sydafrika. Det är ett land med en oändligt mer mångfaldig rovdjursfauna än den svenska. Självklart är inte mötet mellan människa och djur konfliktfritt där heller. Men jag vågar påstå att man lärt sig att förstå de stora värden som ligger i samexistensen. Jag har tidigare citerat Jan-Åke Hillarp i tidningen Våra Rovdjur men det är värt att göra igen;

"En resa i Indiens nationalparker ger perspektiv på rovdjursdebatten i Sverige. Tigrar, leoparder och andra stora vilda djur, hemmahörande i landets natur, bereds skyddat livsrum hos folk med en levnadsstandard där en förlorad ko kan betyda katastrof."

Tänkvärt. Och av detta borde vi lära. Nu styrs kosan mot Arlanda. Därmed blir det också betydligt glesare mellan inläggen här de närmaste tre veckorna.

Falis fredagstips

En vecka in på ledigheten börjar jag känna att livshjulet snurrar på i ett riktigt behagligt tempo. Diverse julstök, till trots. Men än bättre ska det ju bli - i övermorgon bär det av till Sydafrika!

Långt-ifrån-julsångstips
Lagom är bäst och för egen del känner jag mig fullt färdig med Bjällerklang och Helga natt vid det här laget... En skön kontrast som varmt kan rekommenderas är Imperiets Var e vargen från 1986. Klippet leder till en TV-version med Thåström från 2002.



Det-här-ser-vi-på-TV-ikvälltips
Lurigt. Men valet faller ändå på Körslaget (ledsen, Selma!). TV4:s förhandstrailers har displayat Wells, Segerstedt och LaGaylia så hårt att man kan tro att inga andra är med... Men idag har jag förstått att körledarna är sju till antalet. Jag håller inledningsvis en tumme eller två för Magnus men misstänker att även Nanne kommer charma oss alla... Återstår att se vilka som finns kvar i tävlingen när vi kommer åter från varmare land.

Bytestips
Eftersom vi rationaliserat bort julklappar har jag inga klappar att byta. Det tycks ju annars vara en populär syssla, särskilt i norra Sverige. Jag har däremot behov av andra byten. Mina löparskor har berörts i tidigare inlägg och har idag gjort sin sista insats på svensk mark. Vänner har också låtit påskina att även mina innetofflor tjänat ut. Kan det verkligen stämma? De är ju bara 10 år gamla... Nåväl - nu finns bägge varianterna av skor uppförda på shoppinglistan för Durban!

Jullimerick

Två nissar på en holme i Stan
är nu redo för doppareda'n.

Familj, mat och dryck utgör basen
men i tomte och klapp ger vi fasen,

liksom i Jesus och barrande gran!

En riktigt GOD JUL tillönskas er alla!!

Påve med tomtar på loftet

En bild säger mer än tusen ord...

Gärna jul - men utan Jesus

Påven predikar julefrid och passar samtidigt på att fördöma homosexualitet. Hans kärlek omfattar tydligen inte alla.

Världen idag är en religiös tidskrift med tungt värdekonservativa inslag. Dess mångåriga chefredaktör Carin Stenström tilldelas nu tidningens egna "Familjepris" och urspårade Siewert Öholm finns förstås bland gratulanterna. Pristagaren själv analyserar:

Här finns också en förklaring till den ekonomiska krisen, menar Carin Stenström.

– I stället för att se till familjens verkliga behov har politikerna devalverat familjen till enbart en konsumtionsenhet. Om man hade utgått från familjens verkliga behov hade man inte producerat så mycket saker som det egentligen inte finns efterfrågan på, till exempel bilar, bostäder och kläder.

Slutligen noterar jag att moderate riksdagsledamoten Göran Pettersson läser min blogg. Jag har i ett tidigare inlägg efterlyst hans ställningstagande kring könsneutrala äktenskap. Med illa dold religiös underton skriver han bland annat:

Det är intressant att konstatera att medborgarna i den amerikanska delstaten Kalifornien, som i många stycken är mer liberala än vi svenskar när det gäller livsstilsfrågor, i tisdags röstade för att förbjuda samkönade äktenskap. De har gått före men nu uppfattat att man gått in i en återvändsgränd.

Jag längtar efter en jul utan Jesus. Eller åtminstone en jul utan hans/hennes självutnämnda uttolkare på jorden.

Zimbabwe - granne med Edens Lustgård?

Om en vecka vid den här tiden kommer vi att vakna upp i vårt älskade Sydafrika. För egen del tänker jag mig att inleda dagen med en löprunda längs the Golden Mile och därpå följande dopp i Indiska Oceanen. Snabb dusch och sedan bufféfrukost med massor av färsk frukt, nypressad juice och en sydafrikansk dagstidning därtill. Det borde bli en hyggligt schysst upptakt på tre veckor av upplevelser och avkoppling i härligt skön kombination...!

I grannlandet Zimbabwe råder en helt annan verklighet. Skenvalet i våras tycks ha drivit landet in i en än värre kris där hunger och kolera dominerar människors vardag. Allt under en galen diktators överinseende. Den som följt min blogg vet att jag tidigt förordade krafttag gentemot Mugaberegimen. Tyvärr har ingenting hänt som gett mig anledning att ompröva det. Eller som Hanne Kjöller uttrycker det i ett ledarstick i dagens DN:

För en vecka sedan meddelade Zimbabwes illegitime president Robert Mugabe att landets koleraepidemi var under kontroll. Nu presenterar WHO siffror som säger att 60000 kan smittas om inget görs för att hejda smittspridningen. Storbritanniens utrikesminister David Millband sa i ett vasst anförande att Zimbabwes sjukdom inte var kolera utan vanstyre och korruption. Riktigt så. Därför kan de insatser som nu diskuteras inte inskränkas till att hantera en epidemi. Det är i Zimbabwes fall bara symptomlindring.

Då kommer betydligt mer positiva rapporter från ett annat av Sydafrikas grannländer, nämligen Mocambique. Jonathan Timberlake från Royal Botanic Gardens har funnit och undersökt ett skogsområde som han beskriver som "Edens lustgård". Allt är inte elände i södra Afrika.

Din ledamot i riksdagen?

Riksdagsmannen Göran Pettersson (m) är förmodligen rätt obekant för de flesta. Jag råkar känna till honom eftersom han i flera år jobbade i ÖB:s omedelbara närhet.

Görans samlade gärning i försvaret vill jag inte ge mig på att recensera. Däremot kan jag konstatera att han inte var särskilt profilerad i vårt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Åtminstone inte i positiv mening.

Jag blev därför inte särskilt förvånad när jag återfann hans namn bland de moderata riksdagsledamöter som är emot en könsneutral äktenskapslagstiftning. Det är i och för sig en fullt legitim åsikt givet att man är öppen med den.

Så nu vill jag veta. Stämmer Bengt Helds uppgifter, Göran? Vilken knapp kommer du att trycka på när frågan kommer upp till votering i kammaren? Och sist men inte minst; hur motiverar du ditt beslut inför dina väljare?

Till Afghanistan

Jag ska åka till Afghanistan nästa år. Tiden i området blir maj-december och jag kommer ha befattningen som Gender Advisor vid det svenska ISAF-förbandet. Det känns som en oerhört spännande utmaning! Mer om det strax.

Riksdagen beslutade igår om att förstärka truppinsatsen under 2009, från dagens ca 390 personer till 500. Utökningen handlar i huvudsak om tillförsel av transportflyg och länge efterlängtade helikopterresureser. Till detta säger två tredjedelar av vänsterkoalitionen nej...

Parallellt pågår diksussionen om att få tillgång till tyngre fordon vilket är ett beslut som Försvarsmakten har i sin egen hand. SvD rapporterar idag att det ser ut att dröja ytterligare. Det är synd även om jag förstår bakgrunden. Samtidigt kan inte nog betonas att vår säkerhet framförallt grundläggs genom möten med människor och inte sällan med vapnet på ryggen. Möjligheten att uppträda med stridsfordon 90 är därför bara ett nödfallsalternativ. Men likväl ett viktigt sådant.

Så vad ska då jag göra? Uppgiften för en Gender Advisor är att skapa förutsättningar för efterlevnaden av FN-resolutionerna 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet. Ytterst handlar det om att säkerställa att det vi gör kommer hela befolkningen till godo, det vill säga inte bara den manliga halva som normalt utgör samverkansyta. En viktig utgångspunkt är också att uppmärksamma och förebygga allt sexuellt våld.

DN:s utmärkta Afrika-korrespondent Anna Koblanck skrev i gårdagens tidning om just våldtäkt som vapen i krigets Kongo. Det är en extremt gripande artikel. Även om situationen i Afghanistan ser annorlunda ut så ger det någon slags fingervisning om utmaningens karaktär.

Falis fredagstips

Dagar läggs till veckor och nu är det dags för ett av årets sista fredagstips. Måhända hinner det bli ett till innan kosan styrs mot Sydafrika...

Julhälsningstips
Skriv julkort! Jag tillhör den utdöende (?) skara i min generation som fortfarande uppskattar att både få och skicka dessa små välgångshälsningar.

Kortet ovan är för övrigt lite festligt. Det återfinns i julkortsskörden på RFSL:s kansli. Förmodligen har det gått till alla Världen idags kunder. RFSL är sedan länge en lika trogen prenumerant som Siewert Öholm på denna starkt homofoba blaska. Det har nämligen visat sig betydligt billigare att få hela tidningen dagligen än att betala för de hbt-relaterade pressklipp den genererar...

Julfridstips
Motorcykelfria gator! Det finns inte mycket jag uppskattar med den svenska vintern. Men att Stockholms samlade MC-park tvingas i ide är absolut en välgärning. Visst - det stora flertalet MC-förare har en kärleks- och ansvarsfull relation till sin hoj. Men det finns en minoritet som förstör för oss alla. Fullständigt omotiverade gaspådrag gör mig rejält förbannad när oväsendet brutalt fortplantar sig in i lägenheten. Väx upp, gossar!

Djurfridstips
Freda våra stora rovdjur! Utmärkte miljöministern Andreas Carlgren har gett Naturvårdsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för vargjakt. Utan att föregripa resultatet vill jag med skärpa hävda att frågan är alldeles för tidigt väckt. Vi må ha uppnått delmålet med ca 200 vargar i landet men det är inte det samma som en långsiktigt livskraftig stam. Det som snarare behövs (och som även är en del av utredningsuppdraget = bra!) är inplantering av nytt blod.

Låt mig avsluta med ett kort stycke ur en artikel av Jan-Åke Hillarp i senaste numret av Våra Rovdjur:

En resa i Indiens nationalparker ger perspektiv på rovdjursdebatten i Sverige. Tigrar, leoparder och andra stora vilda djur, hemmahörande i landets natur, bereds skyddat livsrum hos folk med en levnadsstandard där en förlorad ko kan betyda katastrof.

Uppdatering 20/12: Läs gärna denna debattartikel i Aftonbladet.

Arvet efter Dopping

Försvaret motarbetar insyn. Det hävdade fyra mediadebattörer på gårdagens Brännpunkt i SvD. Med viss emfas dessutom.

Den som följt min gärning vet att jag från tid till annan varit kritisk gentemot såväl försvarsledning som informationsstab i ett antal olika sakfrågor. Men jag delar ändå inte debattörernas analys. Den är i mina ögon onyanserad och till del också osaklig. Försvarsmakten "publicerar ogenerat namn på brottsmisstänkta anställda", påstås det bland annat. Jag kan inte erinra mig att det någonsin hänt.

Staffan Dopping har varit Försvarsmaktens informationsdirektör i dryga tre år. Personligen anser jag att han vitaliserat myndighetens kommunikationstjänst betydligt. Inget i detta avseende var bättre förr. Jag hoppas och tror att hans efterträdare kommer fortsätta på den inslagna vägen.

Staffan skrev för övrigt en läsvärd debattartikel i GP i helgen under rubriken Länge leve talesmännen! Den har onekligen sina poänger även om jag lutar åt att ordet "talesperson" har en större könsneutral potential än det historiskt hävdvunna "talesman". Icke desto mindre är själva andemeningen sympatisk. Vår kamp för ett jämställt samhälle får inte lura in oss i språkliga pseudodiskussioner.

Staffan kostar också på sig en reflektion kring transperspektivet (vilken ledamot av försvarsledningen har gjort det tidigare?). Och den vill jag förstås inte undanhålla mina läsare:

Det finns ännu en baksida av detta språkliga virus. Det skapar en förstärkt fokus på vilket av två kön som stämmer in på en person. På senare år har allt fler vaknat upp för att det finns människor som antingen har en osäker könstillhörighet (det som förr kallades hermafroditer) eller som av självvalda identitetsskäl vill slippa definieras som kvinna eller man - så kallade transpersoner. De är inte så förtvivlat många, men det handlar i alla fall om hundratals människor i Sverige. Kanske ett par tusen till och med. De åser sannolikt pågående språktrend med undrande ögon.

Tack för gott samarbete genom åren, Staffan, och lycka till i "det okända"! I morgon är en annan dag.

FN ut ur garderoben!

Äntligen erkänns hbt-rättigheter i FN! Sent igår kväll gjorde generalförsamlingen ett uttalande som tydligt markerar att försvar av mänskliga rättigheter också innefattar sexuell läggning och könsidentitet.

Human Rights Watch kommenterar:

In a powerful victory for the principles of the Universal Declaration of Human Rights, 66 nations at the UN General Assembly today supported a groundbreaking statement confirming that international human rights protections include sexual orientation and gender identity. It is the first time that a statement condemning rights abuses against lesbian, gay, bisexual, and transgender people has been presented in the General Assembly.

The statement condemned killings, torture, arbitrary arrest, and “deprivation of economic, social and cultural rights, including the right to health.” The participating countries urged all nations to “promote and protect human rights of all persons, regardless of sexual orientation and gender identity,” and to end all criminal penalties against people because of their sexual orientation or gender identity.

Initiativet kom från Frankrike i egenskap av ordförandeland i EU. I vår del av världen har uttalandet vunnit ett starkt stöd, givetvis dock med undantag av Vatikanstaten. Påvens tro bidrar därmed till att driva människor i döden. Sveriges nyutnämnda ambassadör har onekligen en del utmaningar framför sig...

Svensk media har i skrivande stund inte riktigt hängt med men New York Times rapporterar förtjänstfullt om gårdagens historiska FN-händelse.

Congress of the People

Jag har just avverkat mitt första träningspass som 40-åring. Det blev 25 minuter på löpbandet i bra tempo. Än finns det hopp för gubben...!

Jag noterar också att jag numera delar födelsedag med en spännande politisk kraft i Sydafrika. DN rapporterar:

Temperaturen steg avsevärt i sydafrikansk politik på tisdagen då det nya politiska partiet Cope, Congress of the People, officiellt lanserades i staden Bloemfontein, med sikte på att utmana regeringspartiet ANC i valet nästa år.

Copes politiska ideologi och program är ännu något oklara, men de nyvalda ledarna ställde sig på tisdagen bakom den marknadsinriktade ekonomiska politik som fördes under Mbekis regering, lovade att arbeta för kvinnors rättigheter, utveckla landsbygden, och verka för en "sann multikulturalism" i Sydafrika. Tre av partiets fem högsta poster hålls av kvinnor, de två högsta ledarna är dock båda män.

ANC har betytt allt för Sydafrikas utveckling från statsledd rasism till en hyggligt väl fungerande demokrati. Men att i praktiken upprätthålla ett enpartisystem är förstås inte gångbart i längden. Dessutom känner jag oro inför Jacob Zumas person och ledarskap.

Det är därför med stor glädje jag välkomnar och lyckönskar Copes inträde på Sydafrikas politiska scen!

En något äldre yngling

Det började som vanligt igår. Jag fick brygga morgonkaffet själv... Men sedan var inte mycket sig likt.

Kära sambon överraskade med att påannonsera en vårhelg i Amsterdam - på klingande holländska. Jag ser redan fram emot blomstermarknad och allt (nåja - nästan...) vad denna härliga stad i övrigt har att erbjuda!

Efter några timmars jobb, tårtfika och träff med gamla och nya Värnpliktsrådet bar det iväg hem. Vem dyker upp där om inte högsta chefen med fru?! Fler presenter, lite bubbel och sedan görs jag blind och döv.

Den vingliga färden visar sig gå till lilla Mamsen i Stuvsta. I hallen utbryter försök till sång och efter hand kan Pappa med fru, min bror och mina svärföräldrar identifieras. Eftersom alla är långväga gäster - Skåne respektive Söderhamn - var det verkligen inget jag förväntat mig. Särskilt inte som de officiella festligheterna redan ägt rum.

Ännu mer presenter, god middag och anekdoter från tider som flytt... Det är inte så dumt att fylla 40, trots allt!

Tack till min härliga familj och alla andra som uppmärksammade min dag!

Demokrati á la SD

"Sverigedemokraternas partistyrelse beslutade idag att fastställa toppkandidaterna till valet till Europaparlamentet."

Så lät det från SD-håll i lördags. Förvånad över enigheten? 4 av 10 kandidater sitter själva i partistyrelsen...

Nåja - var och en efter sin förmåga. För mig vittnar det om ett i grunden smalt och mycket elitistiskt parti.

Arbetarepartiet Stängda Gränser

Kloke Magnus Andersson påminner om att detta är dagen då arbetskraftsinvandring till Sverige åter blir möjlig. Det är en dag att vara stolt över. Beslutet är fattat av Alliansen och Miljöpartiet.

Att Sverigedemokarterna opponerar är förstås något av en naturlag. Men noterbart är alltså att den samlade vänstern (nåja, nästan...) också förespråkar fortsatt stängda gränser.

För mig är principen om den fria rörligheten - såväl inom som utom EU - en oerhört central ledstjärna. Vill jag kunna resa, leva och arbeta i andra länder måste jag också vara beredd att hälsa andra välkomna till oss. Dessutom är jag övertygad om att vi som nation faktiskt utvecklas om vi vågar bejaka och ta tillvara olikheter.

Om detta och annat ska det förhoppningsvis bli möjligt att debattera med sd-mannen Sven-Olof Sällström i Östersund i februari. Bollen är i rullning.

SD:s rätta ansikte

Sverigedemokraterna har utsett sina kandidater till Europaparlamentsvalet. Den som toppar listan är Sven-Olof Sällström från Jämtland.

Sven-Olof (40) var för bara något år sedan aktiv på hemsidan ungsvensk.se som väl får betraktas som tämligen nationalistisk. Han skrev bland annat:

"I Östersund som stad finns det lokala "getton" som i alla svenska städer. I ett av dessa (Torvalla) skall man nu passande utlokalisera en av de nya kriminalvårdsinrättningarna. I Östersunds centrum huserar lokala "ungdomsgäng" (skön omskrivning) som terorriserar svenska ungdomar och andra. Visst, är säkert inte lika illa som i Storstäderna och i Skåne, men illa nog."

Är detta en företrädare vi vill se i Europaparlamentet? Nej! Personligen lovar jag att ta all den kamp som krävs för att slå hål på deras grumliga retorik. Det gäller inför EP-valet såväl som inför kommande riksdagsval. Kan man få en inbjudan till Östersund...?

Vem frälser Frälsis?

Från Frälsningsarméns hemsida:

Homosexualitet
Frälsningsarmén anser att homosexuella handlingar strider mot Guds avsikt med människan, liksom partnerskap eller äktenskap mellan homosexuella.

Abort
Frälsningsarmén anser att livet börjar vid befruktningen och inte får kränkas. Detta gäller även när samhällets syn på människovärdet förändras.

Coop i Jönköping valde att stänga pärleporten för Frälsis insamlingsbössor i år. Det skulle man tydligen inte ha gjort. Lokal proteststorm utbröt och nu har beslutet ändrats. Som plåster på såren skänker Coop dessutom 10.000 kronor och övriga handlare förväntas haka på... Om detta rapporterar extremisttidningen Världen idag i skadeglad ton.

Själv ser jag ingen som helst anledning att skänka pengar till en organisation som företräder så genomunkna värderingar. Notera också att Frälsis äger Myrorna. Bättre då att kanalisera bidrag via exempelvis Röda Korset.

För övrigt delar jag helt den uppfattning som Stellan Skarsgård ger uttryck för i Expressen idag. Den viktiga slutsatsen är att religion aldrig någonsin kan tillåtas få ett inflytande över skola eller lagstiftning. Men jag gillar också hans avslutning:

Jag tror att Gud inte finns tills motsatsen är bevisad. Gud är lika sannolik för mig som tomten. När jag berättade för Milos Forman att jag är ateist, sa han: "Men livet blir så fattigt om man förnekar all mystik!"Jag svarade att det är religionen som förnekar all mystik.Vi ska naturligtvis sträva efter att begripa så mycket som möjligt. Men att tillgripa Gud så fort man inte vet eller förstår, det är att smita från mysteriet.

Falis fredagstips

Här följer lite gott och blandat inför luciahelgen!

Evenemangstips"Lost in Vegas" på Golden Hits. Jag, Mamsen och Lasse var där igår och kan bara konstatera att Wallmans-gänget gör strålande ifrån sig. Maten var väl lite sådär, vinpaketet helt OK och showen, som sagt, lysande!



Bojkottips
Frälsningsarmén! Deras uråldrigt rabiata inställning till hbt-personer måste börja få konsekvenser. I Norge har staten gått från ord till handling och dragit in statsbidragen till frälsis ungdomsorganisation. Tidningen Dagen rapporterar:

Bakgrunden är att homosexuella och personer som bor tillsammans utan att vara gifta inte tillåts bli frälsningssoldater. När man inte får lov att bli soldat, kan man inte heller få några ledaruppdrag i organisationen. För att få statsbidrag måste barn- och ungdomsorganisationer ge alla medlemmar samma möjligheter, motiverar det utskott som står bakom beslutet sitt ställningstagande.

Heja Norge! I väntan på liknande beslut här hemma kan vi med fördel skänka våra pengar till andra och mer inkluderande välgörenhetsorganisationer!

Jultrudeluttips
Jag är barnsligt förtjust i "Fairytale of New York" med The Pogues och Kirsty MacColl. Lyssna och njut här!

LO:s dödskram

Domen i det så kallade Vaxholmsmålet väckte stor uppmärksamhet och facklig ilska när den kom för något år sedan. Idag presenterar regeringens utredare sina förslag till lagändringar för att anpassa den svenska modellen till en europeisk kontext. Det är bra - och för övrigt inte en dag för tidigt!

Vid en första anblick tycker jag att det är väl avvägda förslag som nu läggs fram. Utgångspunkten kommer bli branschavtalens minimivillkor gällande bland annat lön och arbetstid. Dessa ska vara tydliga och förutsebara för alla och envar. Vidare får Arbetsmiljöverket ansvaret för att främja den fria rörligheten för tjänster samtidigt som skyddet för utstationerad arbetskraft stärks.

Jag välkomnar också att fackens strejkrätt begränsas. Proportionalitet måste alltid vara en ledstjärna när stridsåtgärder övervägs. Det fackliga övervåld som utövades vid skolbygget i Vaxholm hoppas jag därmed är ett minne blott.

LO-ledningen applåderar förstås inte utredningen utan talar om "kryphål som måste täppas till". Men värre ändå: I dagens pressmeddelande fortsätter man obstruerandet mot EG-domstolens beslut som man kallar en "allvarlig inskränkning av grundläggande fackliga rättigheter". Det är anmärkningsvärt.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har många fördelar. Men den måste förstås anpassas till den tid och värld vi lever i. Viss förändring skulle facket också tjäna på. Att in absurdum försvara den svenska modellen kommer bara leda till att den kramas till döds. Problemet är att vi dessförinnan hinner skapa en mur runt Sverige. En sådan utveckling vill inte jag se.

60 år med mänskliga rättigheter

Sara/Claes in action. Bilden i bakgrunden påminner mig om att det idag är exakt 60 år sedan FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Det borde innebära champagne framåt kvällen!

Moa Svan från P3 Star underhåller nu som inledning på eftermiddagsprogrammet:

- Jag vill vara tillsammans med Maud Olofsson. Och jag tror inte det är helt omöjligt..."

Bra val, säger jag!

Ett bättre hbt-Norrland

Minus 20 grader och en isande kall vind... Men i Luleå kulturhus är det varmt och välkomnande. Alldeles nyss öppnades konferensen "En framtid för alla" av kommunförbundets ordförande, Karl Petersen. Han var tydlig, personlig och med sig hade han också en hälsning från sin inte helt obekanta dotter, Åsa.

Konferensen markerar slutet på projektet "Ett bättre hbt-Norrland" som RFSL Nord varit drivande i. Fredrik, Linda och Minna har gjort ett fantastiskt jobb med att bygga kunskap och lägga grund för attitydförändring på skolor i hela Norrbotten. Det är värt all beundran! Nu gäller det att få kommunpolitiker och skolledare att förstå vikten av att ta över stafettpinnen.

Sara/Claes har just tagit över scenen och äger den i timmarna två. Det är som alltid tankeväckande.

Det krävdes en kvinna...

... och tillika centerpartist för att lösa den segdragna tvisten med Ekfors kraft i Övertorneå. För en tid sedan tog Linda Ylivainio över rodret i den tidigare s-ledda kommunen. Och igår tändes alltså gatubelysningen igen efter 2,5 år av mörker. Bra gjort!

För egen del befinner jag mig just nu i Luleå där jag ska vara med på en konferens i regi av RFSL Nord. "En framtid för alla" är rubriken och på programmet står bland annat framträdande av Claes Schmidt/Sara Lund. Jag ser fram emot en dag av värme i ett i övrigt iskallt Norrbotten...!

Firande med sorgkant

Imorgon är det exakt 60 år sedan FN antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Det är i allra högsta grad värt att fira!

Men när skumpan slutat bubbla är det återigen dags att kavla upp skjortärmarna. Det finns så oändligt mycket kvar att göra. Ett av de grövsta övergreppen handlar om de systematiska väldtäkter som följer i krigets spår. Inte sällan är de också en del av själva krigföringen. Det senaste storskaliga exemplet utspelas just nu i Kongo vilket bland annat Lisa Bjurwald berör på DN:s ledarsida idag.

I somras antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820. Där slås fast att systematiska sexuella övergrepp kan kategoriseras som brott mot mänskligheten. Resolutionen påvisar därmed allvaret. Men det är också ställningstaganden som förpliktigar. Vi i omvärlden kan inte stillatigande titta på - vi måste vara beredda att agera!

Vänstervånda

Jag brukar läsa Försvarsbloggen som författas av Annika Nordgren-Christensen (mp). Hon är klok, påläst och analytisk. Att vi sedan hamnar i lite olika slutsatser mellan varven hör liksom till.

Den 3 december skrev Annika:

"Riksdagen ska i dagarna börja behandla regeringens proposition om ett utökat svenskt truppbidrag till insatsen i Afghanistan (ISAF). Partiernas krav blir därmed kända. Det ska bli intressant att se vilken falang inom socialdemokraterna som fällde avgörandet när det gäller deras motionsskrivning. Vänstern lär fortsatt kräva att Sverige omedelbart drar tillbaka det militära truppbidraget och miljöpartiet, som externt har givit lite olika bilder av hur man landar, har landat tillräckligt bra i sina beslut."

Nu är det den 8 december och en rödgrön koalitionsambition har värkts fram under stor vånda. Som jag skrev redan igår hyser jag en stor oro för vänsterpartiets inflytande över utformningen av oppositionens säkerhetspolitiska program. Inriktning, avvägningar och ambitionsnivå på detta område är alldeles för viktiga för att lägga i händerna på exkommunister. Det handlar om vår gemensamma säkerhet. Och vårt anseende i världen.

Annikas inlägg ovan illustrerar allt för väl hur svårt vänsterkartellen kommer få att samla sig kring något som liknar en trovärdig försvars-, utrikes- och säkerhetspolitik!

Coalition of the willing?

Med kniven mot strupen meddelades idag att s+v+mp återupptagit sin relation och siktar på en koalition till valet. Detta efter att vänstern slutligen accepterat grundläggande regler för statens finanser.

Gott så. Nu ska ett antal arbetsgrupper samlas för att mejsla ut gemensamma förslag. Jag ser med viss fasa fram emot vad man ska komma fram till på det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Att överhuvudtaget ge vänstern ett inflytande över denna fråga känns djupt otryggt. Minns bland annat följande Lars Ohly-citat:

Kuba är ett fantastiskt exempel på hur man under mycket fattiga förhållanden kan uppnå folkligt deltagande och ekonomisk rättvisa. (1996)

Jag skulle välja Castro före Blair om Castro ställde upp i ett allmänt val, men problemet är att det gör han ju inte. (2006)

Vi får aldrig acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen. (1983)

Blotta risken att få en vänsterpartist som utrikes- eller försvarsminister är en tanke som förskräcker. Eller för den delen finansminister. Eller demokratiminister. Eller...

Falis fredagstips

Med bara två veckor kvar till julledigheten kommer här ett par trevliga inspel.

Träningstips
Det hederliga gamla löpbandet är klart underskattat (vilket i och för sig är bra för det är alltid ledigt!). Du ställer in lutning och tempo, sätter igång det lilla räkneverket och får ett kvitto på att det går lite fortare eller att du kommer lite längre sen sist. Det är en riktigt skön känsla!

Medlemskapstips
Svenska Rovdjursföreningen. De sprider kunskap och driver opinion för en livskraftig rovdjursstam där vi lever i samexistens med de stora fyra. Själv gjorde jag slag i saken i veckan och visade mitt stöd. 250 riksdaler kostar det på årsbasis.

Vintips
Och så det bästa till sist... Det vita Luigi Bosca Chardonnay från Argentina är förföriskt gott till bland annat skaldjur och fågel. Vår första flaska drack vi på en restaurang i Miami den andra vid ett litet jubileum i måndags. Dessvärre finns den inte på Systemet så det gäller att hålla ögonen öppna vid taxfreeshopping.

Mer sex på schemat

Sigbrit Franke överlämnade häromdagen sin utredning om en hållbar lärarutbildning. Dessvärre har hon missat (?) en utomordentligt central fråga vilket RFSU uppmärksammar på Brännpunkt idag.

"Sex och samlevnad är ett kunskapsområde som behöver professionaliseras. För att bli ett ämne med likvärdig och säkerställd kvalitet för alla elever måste det ses som just ett kunskapsämne, både beträffande den kunskap en lärare behöver och de kunskaper eleverna ska ha efter genomgången utbildning.

Detta är omöjligt så länge sex- och samlevnadsfrågorna inte är obligatoriska på lärarutbildningen."

Helt sant. Nu är det därför läge att påverka våra utbildningspolitiker. Jag har gott hopp om att det ska lyckas. Vad gäller Frankes inställning är jag dessvärre inte särskilt förvånad. Hon har tidigare sagt till tidningen Ottar att hon anser att sex och samlevnad är föräldrarnas ansvar och att skolan vid behov kan ta in experter från exempelvis Socialstyrelsen. Snacka om att sticka huvudet i sanden!

Igår skrev jag om SBAB:s räntesvek. Det föranledde signaturen "Sune" att anklaga mig för ekonomisk inkompetens i ett par kommentarer. Jag konstaterar hur som helst att flera seriösa bedömmare, bl a Maria Croft i DN, delar min enkla analys. Storbankerna måste ta ett större ansvar.

SBAB:s räntebluff

Låt se - hur blev det nu då...? Jo visst, en hyfsad sänkning av bolåneräntan. Men samtidigt inte tillräckligt! Istället har vår kreditgivare, SBAB, passat på att öka sina marginaler rejält. Se här:

Igår var Riksbankens styrränta 3,75 % och SBAB:s 3-månadersränta 5,04 %. Det gör ett gap på 1,29 %.

Idag är styrräntan 2,0 % och SBAB:s 3-månadersränta 3,98 %. Det gör ett gap på rekordhöga 1,98 %.

I någorlunda "normala" tider bör detta gap ligga runt 1 %. Där är vi förstås inte nu. Men att fullständigt skrupelfritt ta ut dåliga tider på trogna kunder köper jag inte. Om ingen ytterligare sänkning påannonseras de närmaste dagarna kommer det bli till att agera i nästa vecka!

Ingves stimulerar, bankerna velar

Idag har Riksbanken äntligen gjort sitt. Sänkningen av styrräntan med 1,75 procentenheter är en extremt viktig signal om behovet av kraftfulla stimulansåtgärder.

Samtidigt velar storbankerna. Igen. Visst - självklart blir det sänkningar av bolåneräntorna. Men frågan är om räntegapet (dvs bankernas säkerhets-/vinstmarginal) kommer öka eller minska...?

Vi har våra egna bolån i SBAB. Jag läser på svd.se:

"På SBAB satt de ansvariga på torsdagsförmiddagen i möte för att besluta om den nya räntan.
– Vi kan inte ge något besked, man sitter och diskuterar saken just nu, säger Karin Strand, pressansvarig SBAB."

Jag vågar påstå att vi är många som förväntar oss ett snabbt, ansvarsfullt och kundorienterat besked. Mitt och min sambos tålamod är definitivt på väg att tryta. Sänker inte SBAB bolåneräntan i någon slags rimlig paritet med Riksbankens initiativ så kommer vi vara före detta kunder inom kort. Nu är det dags att visa handling!

Grattis ICA!

"Kommunalråd Peter Carlsson fanns med vid den lilla ceremoni som utspelade sig i affärslokalen. Han läste upp motiveringen där det framkom att det är för ett gott bemötande, stort engagemang, värme och flexibilitet från såväl arbetsledning som anställda som Ica får priset. Genom utvecklande praktikplatser har personer med särskilda problem fått stöd som också lett till riktiga arbeten."

Vad det handlar om är att vårt favorit-ICA i Hällefors tilldelats Activa-Draken 2008, en utmärkelse som visar att företaget underlättar för personer med särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Det är värt beundran och ett stort GRATTIS!!! Läs gärna mer i Bergslagsposten.

För egen del bär det nu av till partilokalen i Gamla Stan där kvällens politikpub har bostadstema.

Kontrollen blinkar blå

Igår kväll bar det av till Rival och spelning med Adolphson & Falk. Det visade sig bli en helt fantastiskt underbar uppelevelse!

Jag har aldrig hört dem live tidigare och imponerades stort av spelglädjen och musikaliteten. Och inte blev det sämre av att Ola Magnell och Uno Svenningsson dök upp i generösa gästnummer. Två timmar av lyckorus...!

Kvinnor gör skillnad

Denna morgon gläds jag åt Obamas val av utrikesminister. Duon Obama-Clinton kommer ha goda förutsättningar att återupprätta USA:s skamfilade anseende och därmed bidra till en säkrare värld.

Clinton är först och främst erfaren, kompetent och med ett utomordentligt gott kontaktnät. Men även det faktum att en kvinna - även fortsättningsvis - besitter ett av världens mest inflytelserika ämbeten skickar viktiga signaler.

Också EU står i begrepp att utse ett antal höga företrädare under nästa år i samband med EU-valet och Lissabonfördragets ikraftträdande (som jag hoppas!). Hittills har inga kvinnor nämnts bland toppkandidaterna. Det är synd och skam. Låt oss hjälpas åt att bilda opinion för en förändring! En bra och enkel början är att skriva på uppropet Females in front.

En av världens första kvinnliga utrikesministrar var för övrigt Karin Söder (1976-1978). Hon blev sedermera också ordförande för Centerpartiet. Karin är verkligen en kvinna som gjort skillnad. Häromdagen fyllde hon 80 år. Grattis i efterskott, säger jag!

Tradition och förändring

Igår kväll gästade jag Skånecenterns EU-valskickoff med därtill hörande festligheter. Jag inledde ju min politiska bana i dåvarande Södra Skånes CUF-distrikt i början av 80-talet.

En del saker är sig onekligen lika. Medborgarhuset i Eslöv står för värdskapet, det är tal av Karl-Erik Olsson (tidigare jordbruksminister och EU-parlamentariker) och dans till Ezzex orkester. Och så är ju distriktsordföranden densamma nu som då... Även om han förstås avancerat från ungdoms- till moderförbundet.

Men tiden har inte bara stått still. Under de här 25 åren har Centerpartiet förändrats och det är jag otroligt glad för. Samtidigt ska vi förstås inte tappa bort våra rötter. Mitt första politiska torgmöte handlade om att mana till bojkott mot Sydafrika och apartheidregimen där. Så här i efterhand kan jag tänka att det präglat mig mer än jag kunnat ana.

Dels har jag idag utvecklat en kärlek till landet Sydafrika. Dels brinner jag för global solidaritet och internationellt samarbete. Men det finns också raka kopplingar från torget i Svedala till de sakfrågor som står högst på min agenda idag - mänskliga rättigheter, öppenhet, fred och säkerhet.

Detta fick jag också chansen att utveckla på ett par minuter mellan kaffet och dansen. Det kändes bra och jag hoppas förstås få återvända till partivännerna i Skåne!

Falis fredagstips

Efter viss tipstystnad levereras här tre godingar inför helgen!

Nostalgitips
Kultduon Adolphson & Falk är ute på Vintertivoli-turné och gästar Rival i Stockholm på tisdag. Gissa om vi kommer vara där?!! Och än finns det biljetter kvar - skynda, skynda!

Glöggtips
Grythyttans Skogsglögg har överlag fått finfina recensioner av allehanda provsmakarpaneler. Vi upptäckte den för flera år sedan och när till och med lilla Mamsen dricker glögg, ja - då är den bra!

Datumtips
28 december. Det vill säga exakt en månad från nu. Då bär det av till Sydafrika i veckorna tre. Jag kan knappt bärga mig...

Mer närliggande är resan till Skåne, närmare bestämt Medborgarhuset i Eslöv. Centerdistriktet har EU-valsupptakt och fest i afton och jag har fått förmånen att bli (hem-)bjuden. Tror det kan bli en kväll av riktigt glada återseenden!

Om rätten att få dö

Barbro Westerholm (fp) är en klok person. Tillsammans med två medförfattare skriver hon på Brännpunkt idag om möjligheten att öppna upp för aktiv dödshjälp. Artikeln är ett svar på den katolske biskopen Arborelius inlägg för någon vecka sedan:

"Vi har vårt fulla människovärde i oss själva, i kraft av att vi är människor, och detta människovärde får aldrig tummas på", skriver biskop Arborelius.

Vi delar den uppfattningen. Men just därför vill vi öppna för möjligheten till läkarassisterat livsslut – vilket inte innebär en skyldighet för läkare att medverka vid dessa tillfällen. Respekten för människovärdet hos patienten innebär att inom vissa givna gränser få vara med och i livets slutskede själv få avsluta sitt liv för att slippa ett outhärdligt lidande och en plågsam död.

Jag påstår inte att frågan är enkel. Men principiellt anser jag att en människa måste få vara suverän att själv bestämma när döden är en barmhärtigare väg än livsuppehållande insatser. Då bör det också vara möjligt att få den hjälpen genom läkares professionella försorg.

Obama vs generalerna

Jag sitter nu på ett tåg på väg till Linköping där jag ska besöka den lokala RFSL-avdelningen ikväll. Just dessa möten är verkligen en del av mitt förbundssekreteraruppdrag som jag uppskattar otroligt mycket!

Samtidigt hinner jag läsa ikapp en del mail. Jag fastnade då för en artikel, skriven av en bekant till mig i USA, som handlar om det politiska spelet för att kunna upphäva "Don't Ask, Don't Tell" (det amerikanska förbudet mot öppet homosexuella i försvaret).

Dr Nathaniel Frank skriver bland annat:

"The true test of leadership is whether Obama can stand up to military resistance with confidence rooted in the wealth of research showing that gay service does not impair the military. Any threat of resignation by senior brass must be ignored. Also, when speaking both to the public and to the military leadership, he should cast the change in terms of national and economic security: We need to retain qualified Americans who are badly needed, reduce wasteful government spending on ineffective programs (training troops to replace lost talent due to "don't ask, don't tell" has already cost an estimated half a billion dollars), ensure job security for the troops, and practice at home the kind of democracy we are fighting for abroad.

The biggest mistake in war is to fight the last battle instead of the next. While the lessons of Clinton's failure should give pause to those who seek to end the ban, so much has changed over the last 15 years that there's no reason that careful, committed leadership can't do it right this time around."

Som jag sagt flera gånger förr vill jag även se svensk politisk påtryckning. DADT är liktydigt med statsledd diskriminering, det vill säga brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Om detta borde Tolgfors tala med sina (blivande) amerikanska kollegor.

Hela artikeln i The New Republic finns att läsa här.

Västtrafik har spårat ur

Västtrafiks korkade beslut fortsätter att engagera. Ur RFSL Göteborgs pressmeddelande:

"Oberoende av hur Västtrafik tänkte när de valde att censurera kampanjen, har de genom sitt agerande tagit ställning. Två killar som snackar om att sätta på en kondom är för mycket. Vad sänder det för signaler till unga killar i Västra Götaland? Är det inte OK att träna att sätta på en kondom, är säkrare sex inget att bry sig om? Eller är problemet att det är två killar som gör det? Är sex och samlevnad något jag inte skall dela med mina kompisar utan något jag skall hålla för mig själv och kanske skämmas över?

Vi undertecknande organisationer anser att Västtrafik som ett av samhället ägt företag bör bära sitt ansvar. Det är inte OK att man saboterar en kampanj som i grunden är jämställd, normkritisk och inkluderande.

Carina Eriksson Kaj Heino Lennie Lindberg
Ordförande Ordförande Sexualrådgivare
RFSU Göteborg RFSL Göteborg EKHO Göteborg"

Fortsätt protestera mot denna outsägliga dumhet!!

Längtan

Efter ett uppehåll (oklart varför) i september-oktober är jag nu igång med träningen igen. Jag har just slutat eftersvettas efter ett bra pass på löpbandet.

Bäst som jag pinnade på där kom jag att tänka på hur mycket jag längtar till stugan. Men dessvärre kommer det dröja ett bra tag tills vi kan åka dit. Å andra sidan står det ju andra spännande saker på programmet i stället. Hur som helst plocakde jag fram en bild på stugan i vinterskrud. Det är förmodligen ungefär så det ser ut där nu.

Springskorna från -96 hänger för övrigt fortfarande med... Ett par nya står på den inköpslista som följer med ner till Sydafrika om en månad och två dagar. Dit längtar jag också!

Västtrafik borde lära av IKEA

IKEA står pall. Konservativa krafter i Polen hotar att bojkotta företaget på grund av att ett killpar figurerar i senaste Family-katalogen. Men det får inte IKEA att darra på manchetten. Företaget står upp och tar sitt sociala ansvar.

Här hemma fortsätter Västtrafik att försvara sitt fullständigt barrocka beslut att censurera en annonskampanj för säker sex bland unga. Två killar med ett budskap om att använda kondom anses "stötande"...

Vill du hjälpa till att avkräva Västtrafik på en förklaring kan det med fördel göras här. Marknadschefen på det västsvenska företaget har onekligen mycket att lära av IKEA!

Hederskompetens

Nu har jag äntligen löst mitt medlemskap i Stockholms centerkvinnor. Det känns bra. Jag gillar det politiska drivet hos ledarduon, Catrin och Stina. Fortsätt så!

Igår kväll sattes fokus på hedersrelaterat våld mot kvinnor. Kickis Åhré Älgamo delade engagerat med sig av sina kunskaper och erfarenheter, bland annat från polisen.

Det som främst slog mig är hur viktigt det är att vi lär oss känna igen hederskulturers symbolik och subtila språk. Att kunna ställa de rätta frågorna - men också att undvika de farliga - kan utgöra skillnaden mellan liv och död för utsatta personer.

Hederskompetens är viktigt ur en annan aspekt också. Och det är att vi lär oss utgå från individer och situationer - inte från kollektiv. För det är förstås inte så att alla som kommer från vissa länder eller folkgrupper per automatik också omfattas av en hederskultur. Generaliseringar är alltid av ondo.

Utmaningen ligger i att inte hamna i en retorik av "vi och de". Underförstått; vår kultur är lite bättre, deras lite sämre. Samtidigt måste vi med kraft fördöma yttringar och beteenden som strider mot demokratiska värderingar och grundläggande mänskliga rättigheter. Sådant kan aldrig ursäktas med hänvisning till vare sig kultur eller religion.

Det innebär ibland en hårfin balansgång. Men gårdagens pass gjorde mig övertygad om att ökad hederskompetens är ett ovärderligt verktyg.

Migrationsverket spelar med människoliv

Ur pressmeddelande från RFSL idag:

Migrationsverket har beslutat att avhysa en homosexuell man till Afghanistan. […] Mannen kom till Sverige för sju år sedan och fick då ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. När det skulle omprövas fick han avslag på sin nya ansökan. Han har därefter lämnat in en ny ansökan och bl.a. anfört att han riskerar att förföljas i sitt hemland på grund av sin sexuella läggning.

I sitt beslut säger Migrationsverket att mannens sexuella läggning är en ny omständighet som man har att pröva i sak. Migrationsverket anser dock inte att mannen har kunnat bevisa att han skulle förföljas av den anledningen i sitt hemland. Detta är en märklig och felaktig slutsats som strider mot Migrationsverkets vägledande beslut om hur ayslansökningar från hbt-personer ska bedömas.

- RFSL fördömer starkt beslutet och kräver att avvisningen ska stoppas i avvaktan på att migrationsdomstolen hinner pröva överklagandet, säger Sören Juvas i en kommentar.

I det vägledande beslutet hänvisar Migrationsverket till förarbetena där riksdagen bl.a. säger att det inte är acceptabelt att skicka tillbaka någon till ett land om han eller hon där riskerar att tvingas dölja sin sexuella läggning. Det är i lag förbjudet att vara homosexuell i Afghanistan. Situationen för homosexuella i Afghanistan är på många sätt värre än i Iran och det är uppenbart att mannen skulle få stora problem med sin sexuella läggning om han måste återvända.

Ja, vad ska man säga...? Naiviteten hos våra myndigheter är understundom stor, vare sig det handlar om situationen för hbt-personer eller förhållanden i Marockanska fängelser... Skärpning!

Kvinnovåld och Västtrafik

Idag är det internationella dagen mot kvinnovåld. Det är en angelägen dag att uppmärksamma, vilket också görs på olika sätt. Själv ska jag ta tillfället i akt att fördjupa mig i det hedersrelaterade våldet genom ett seminarium som Stockholms centerkvinnor arrangerar ikväll.

Så till gårdagens galet vansinniga beslut från Västtrafik att censurera bort en bild med två killar och ett kondombudskap... Jag har nu kontaktat det centerpartistiska regionrådet i Västra Götaland, Kent Johansson, och hoppas förstås få återkomma med positiv respons i ärendet.

Till dess fortsätter jag uppmana alla mina engagerade bloggläsare att avkräva Västtrafik en förklaring. Orka protestera!

Säker sex - inget för Västtrafik

Jag läser på expressen.se att Västtrafik censurerar en affischkampanj för säker sex bland unga. Gissa vilken av de två bilderna som plockats bort...?

Vem det är Västtrafik tror sig skydda har jag ingen aning om. Men jag vet tämligen väl vilka som drabbas. Och det är unga killar och tjejer som funderar över sin sexualitet.

Jag hoppas att den politiska uppdragsgivaren vågar ta direktörerna på Västtrafik i örat. Och varför inte skicka dem på kurs? Homofobin och moralismen har många olika ansikten... Själv har jag skickat ett mail till företagets kundtjänst och väntar med spänning på svar. Ta gärna chansen att reagera, du också! Kontaktformulär hittar du här.

För övrigt rekommenderas sajten www.umo.se - en ungdomsmottagning på nätet. Stå på dig, Love!

Göteborgarkontrakt - NEJ TACK!

Jag har förstått att debattens vågor gått höga idag efter moderaternas utspel om svenskkontrakt för nyanlända. Även en och annan socialdemokrat lär ha hakat på tåget.

Jag vill inte leva i ett land som gör skillnad på folk och folk beroende på var man är född. Kontrakt - JA VISST! Men då ska de omfatta ALLA - också oss som råkat haft fördelen att födas här. Särskilda avtal mellan staten och de som bosätter sig i Sverige senare i livet känns som en fullständigt vansinnig väg att gå.

Nej. Jag vill inte se några svenskkontrakt. Lika lite som europékontrakt eller göteborgarkontrakt. Låt oss istället arbeta med förbättrad inroduktions- och språkutbildning för nyanlända, krav i skolan (föräldrar ska inte kunna välja bort t ex sim- eller sexualundervisning för sina barn), att öppna upp arbetsmarknaden och att rusta våra miljonprogramsområden. Först då skapar vi förutsättningar för verklig integration.

Ett kallare Sverige

Snön faller i Stockholm och vinden viner runt knutarna. Det är en synnerligen ogästvänlig morgon.

Osökt leds tankarna till Sverigedemokraterna. Magasinet NEO har i sitt senaste nummer en artikel under rubriken "En valnatts mardröm". Den manar till eftertanke.

Läsvärd - som alltid - är också tidningen EXPO. Deras medarbetare Alexander Bengtsson har skrivit en handbok för alla som vill bemöta SD och deras idéer. "Sverigedemokraterna har fel" kan köpas direkt från Expo för 125 devalverade svenska kronor. Gör det gärna - för den goda sakens skull!

Missa inte heller Gustav Fridolins artikel i det nya numret (4/2008). Han problematiserar kring att Sverige får återkommande kritik från FN:s kommitté för avskaffandet av rasdiskriminering eftersom vi inte har ett förbud mot rasistiska organisationer.

"Sverige verkar ha gett upp kärnan i den idealistiska strategin: att tala med dem som attraheras av extremismen. Är vi inte längre förmögna att göra det, kan man fråga sig med vilken rätt regeringen åker till Genève för att lära FN hur en antirasistisk slipsten ska dras."

Jag håller med Gustav. Men mer om det i kommande inlägg.

Heja Värnpliktsrådet!

Inte bara Lissabonfördraget ratificerades igår kväll. Även ett nytt Värnpliktsråd utsågs. De sju nya ledamöterna är:

Katja Adolphson, Lv 6, Sollentuna
Nina Enoksson, 3.sjöstrid, Gislaved
Jonas Eriksson, Livgardet, Enköping
Antoine Gabert, FM UndSäkC, Täby
Christoffer Lindqvist, P 7, Uppsala
Paulina Rehbinder, Livgardet, Mölndal
Oscar Rosén, Livgardet, Stockholm

GRATTIS & LYCKA TILL, säger jag! (Men varför så Livgardestungt....?)

Snart ska vi för övrigt hem till Linda som är en tidigare rådsmedlem och god vän. Det blir något av ett farewell-party inför stundande avresa till Afghanistan där hon ska tjänstgöra som Gender Advisor det närmaste halvåret. Klart spännande - men först, som sagt, fest!

Befriande JA

Hurra!! Riksdagen röstade igår kväll JA til att ratificera Lissabonfördraget. Röstsiffrorna blev 243 JA, 39 NEJ och 13 som avstod.

Vi vet att en del borgerliga ledamöter lämnat partilinjen vilket förstås är helt i sin ordning. Vad jag är nyfiken på är om någon miljö- eller vänsterpartist faktiskt röstade JA...? Hur högt i tak är det bland EU-bakåtsträvarna egentligen?

Värnpliktsnostalgi

Jag kan bara inte undanhålla er två värnpliktsrådsaffischer från sent 80- och tidigt 90-tal... Se, läs och njut! (Även om bildkvaliteten inte är den bästa...)

Snart är det dags för bankett. Med tanke på 40-årsfirandet misstänker jag att det kommer rymmas en och annan överraskning och bli riktigt trevligt!!

Grattis från Värnpliktskongressen!

Jag har just anlänt till den 40-årsjubilerande Värnpliktskongressen i Eskilstuna. Det innebär att värnpliktsrörelsen och jag är jämngamla... (Det hände mycket bra -68!)

Tidigare idag utnämndes P7 i Revingehed till årets bästa förband. Det känns väldigt välförtjänt. De har i många år jobbat målmedvetet med värdegrundsfrågor och värnpliktigas medinflytande.

Stort GRATTIS säger jag också till Henrik Wallerius, min vän och kollega, som nyss tilldelades Robert Holmgrens minnespris. Det är ett pris för 'behjärtansvärda insatser för Sveriges totalförsvarspliktiga' och därmed ett av de finaste erkännandena man kan få i vår bransch!

JA till ett starkare Europa

Det närmar sig beslut om Lissabonfördraget. Vår EU-minister Cecilia Malmström (fp) skriver idag på SvD:s Brännpunkt och reder ut de grundläggande begreppen. Artikeln är bra och läsvärd.

Jag är stolt över att vi har en regering som bejakar EU-samarbetet. Lissabonfördraget leder till ökad öppenhet, samordning och effektivitet i EU:s beslutsfattande. Det medför också ett stärkt svenskt inflytande.

Ett NEJ till Lissabonfördraget skulle innebära ett JA till det Nicefördrag som utgör dagens ordning. Det är verkligen inte att föredra.

Generaler mot "Don't Ask, Don't Tell"

När jag besökte USA i juni 2005 träffade jag Aaron Belkin vid Palm Center på University of California. Redan då var han synnerligen engagerad i att beskriva konsekvenserna av "Don't Ask, Don't Tell" (DADT är det amerikanska försvarets förbud mot öppet homosexuella) och att bilda opinion för en förändring.

Nu har Aaron lyckats få 104 pensionerade amiraler och generaler att skriva under en uppmaning om att häva DADT. Makten att göra det ligger i presidentens händer.

Associated Press rapporterar:

The move by the military veterans confronts the incoming administration of President-elect Barack Obama with a thorny political and cultural issue that dogged former President Bill Clinton early in his administration.

"As is the case with Great Britain, Israel, and other nations that allow gays and lesbians to serve openly, our service members are professionals who are able to work together effectively despite differences in race, gender, religion, and sexuality," the officers wrote.

The officers' statement points to data showing there are about 1 million gay and lesbian veterans in the United States, and about 65,000 gays and lesbians currently serving in the military.

The military discharged about 12,340 people between 1994 and 2007 for violating the "don't ask, don't tell" policy, according to the Servicemembers Legal Defense Network, a military watchdog group. The number peaked in 2001 at 1,273, but began dropping off sharply after the Sept. 11 attacks. Last year, 627 military personnel were discharged under the policy.

Snart är det upp till bevis för Obama. Personligen hoppas jag också att vår egen försvarspolitiska ledning tar chansen att trycka på. Så länge det amerikanska förbudet består löper även svensk personal en uppenbar risk att utsättas för svårartad homofobi i det internationella samarbetet.

LIFT THE BAN. NOW!

Sara/Claes är frisk!

Tänk - jag har haft det på känn länge...! Min vän Sara/Claes är inte alls sjuk, utan en synnerligen frisk och välmående transvestit.

Från årsskiftet upphör bland annat fetishism, sadomasochism och transvestism att betraktas som diagnoser. På motsvarande sätt plockades homosexualitet bort från listan över sjukdomsbegrepp 1979.

Socialstyrelsens generaldirektör, Lars-Erik Holm, förklarar i DN:

- Att vi tog bort homsexdiagnosen tror jag till viss del har bidragit till att folk har en annan syn på homosexuella idag än på 60- och 70-talet. Det gav homosexuella en självkänsla i och med att de inte längre hade en sjukdomsstämpel på sig. Och det hoppas vi att den här förändringen också ska åstadkomma, säger Lars-Erik Holm.

- Det är viktigt för de här individerna att samhället erkänner dem som fullvärdiga medborgare, säger han.

UTMÄRKT!

Vägen till Europaparlamentet

Nu är det klart! Vår lista till Europarlamentsvalet den 7 juni är fastställd. Valplattformen likaså. Därmed har vi lagt grunden för den valkampanj som har siktet inställt på 3 mandat. Själv finns jag på en hedrande 15:e-plats (av totalt 45).

Jag säger också särskilt GRATTIS till Marie Wickberg som lyftes upp till plats 4. Det kommer tveklöst innebära en extra skjuts i EU-visionär riktning!

Lite stolt är jag också över att ha lyckats lobba igenom en utökad och vässad skrivning på hbt-området i valplattformen. Det innebär att centerpartiet synliggör det förtryck som hbt-personer fortfarande utsätts för runt om i Europa och att vi vill att EU ställer sig bakom Yogyakartaprinciperna. Principerna har arbetats fram av internationella MR-experter och är ett verktyg för att erkänna hbt-rättigheter som en självklar del av de mänskliga rättigheterna.

Stort tack till Per Ankersjö, ordförande i Stockholmscentern, som talade för förslaget och Lena Ek, vår kvinna i Europaparlamentet, som uttryckte sitt stöd!

Kandidatutfrågning i Norrköping

Som en av kandidaterna till Europaparlamentet har jag nyss deltagit i en utfrågning under centerns framtidskonvent i Norrköping. Vi var ett 30-tal personer som grillades i en dryg timma. Sammantaget känns det fantastiskt bra med så många EU-positiva och engagerade kandidater.

Mitt mest utstickande svar var ett NEJ till turkiskt medlemskap i EU. Det kan förstås kräva sin förklaring eftersom jag i grunden är extremt positiv till utvidgning av EU. Men vad jag däremot inte är beredd att göra är att dagtinga med mänskliga rättigheter.

Min slutsats av det är att vi gör klokt i att skynda långsamt med Turkiets medlemskapsprocess. Risken är annars att vi i någon slags överambition adopterar bristande respekt för bland annat kvinnors och hbt-personers rättigheter. En sådan utveckling vill jag inte medverka till. Turkiet måste leverera respekt för mänskliga rättigheter först. Medlemskap sen.

Framtidens utmaning är redan här

Våra centerministrar föreslår på DN Debatt idag att bensinbilar ska fasas ut före 2025. Utmärkt, tycker jag!

Domedagsprofeterna försitter förstås inte chansen att utmåla förslaget som dödsstöten för svensk bilindustri. Jag tror precis tvärtom. Fordonstillverkare världen över står inför en gigantisk utmaning i omställningen till klimatmässigt hållbara bilar. Med en tydlig politisk mix av morötter och piskor har Volvo och SAAB unika möjligheter att bli ledande i denna utveckling.

Jag hoppas att vår bilindustri antar utmaningen. Här finns en enorm potential att bli världsledande och att vinna framtida konkurrensfördelar. Jag kan omöjligtvis se att det finns en motsättning mellan klimatansvar och välfärd.

Senare idag åker jag till Norrköping för att ansluta till centerns framtidskonvent. Det ska bli klart inspirerande!

Jaktvin

Jag fick ett mail från Elin på Grythyttan Vin för en stund sedan. Vi har haft kontakt tidigare då jag bland annat stödjer deras kamp för att tillåta gårdsförsäljning av egenproducerat vin i Sverige. Dessutom ligger ju Grythyttan granne med Hällefors där vi har vår stuga.

Men nu var ämnet ett annat, nämligen en lysande - och välförtjänt - recension av Grythyttan Jakt, 2007:

"Det är lätt att tro att matvin måste vara gjorda på druvor. Men inhemska bärviner har definitivt en plats. Grythyttan Jakt har till exempel visat sig vara i det närmaste fulländat tillsammans med vilt."

Höst innebär jakt. Och det innebär vilt i grytorna på många håll. Varför inte testa? Själva har vi inte blivit besvikna.

Herrarnas fria åkning

Män väljer män. Det är ett klassiskt fenomen. Jag blev därför inte särskilt förvånad när Erik Lagersten igår presenterades som ny informationsdirektör i Försvarsmakten.

Informationsdirektören ingår i Försvarsmaktens högsta ledning (FML) och arbetar direkt under ÖB. FML består av 11 ledamöter varav samtliga numera är män.

Ansvaret för denna obalans (!) är i högsta grad delat mellan den politiska nivån och myndigheten själv. Men grundfrågan kvarstår: i vilken annan offentlig verksamhet skulle man tillåta en total exkludering av kvinnor (eller män) i ledningsgruppen...?

I Försvarsmaktens jämställdhetsplan finns tydliga mål om att öka andelen chefer som är kvinnor. Det uttalas också att ett jämställdhetsperspekiv ska genomsyra alla delar av rekryteringsprocessen. Måhända har dessa ingångsvärden faktiskt varit ledstjärnor även vid val av informationsdirektör. Det har bara inte funnits några tillräckligt kompetenta kvinnor att headhunta, helt enkelt. Så skulle det ju kunna vara - eller...?

Jag tillåter mig att tvivla. Men önskar samtidigt Erik lycka till i sitt nya värv!

Fröken Fiffi

Är det någon mer än jag som lagt märke till RFSU:s senaste reklamkampanj? Fröken Fiffi är ju helt underbar! Bilden (klicka på den så blir texten läsbar) är från en busskur på Fleminggatan.

Själv sitter jag nu på ett tåg från Falun där jag hälsat på RFSL Dalarna. Ikväll blir det ett motsvarande besök hos nystartade RFSL Västmanland. Och dessförinnan några timmars kontorsarbete (jodå, jag har ett jobb att sköta också!) och en stunds centerkampanjande på Stockholms central... Puh!

Åsa Petersen om soldatens uppgift

Soldatens uppgift: hjälpa våldtäktsoffer.

Det är rubriken på Åsa Petersens klart träffsäkra ledare i dagens Aftonbladet. Läs den gärna (inte bara för att jag råkar vara citerad)!

Jag har skrivit två tidigare inlägg på samma tema. De kan läsas här och här.

Klöver, maskros eller sippa?

DN skriver idag om Centerns framtidskonvent i helgen som kommer. Bland annat ska valmanifestet inför sommarens Europaparlamentsval antas. Det kommer ha en mycket EU-konstruktiv (läs: positiv!) prägel vilket jag förstås uppskattar. Maud Olofsson lyfter också fram ökat fokus på ungdomar och skola.

I tidningsutgåvan väljer DN att illustrera artikeln med en bild över sviktande opinionssiffror. Men någonstans har det slitit sig i korrekturgranskningen eftersom en eller annan maskros smugit sig in i grafiken.... Personligen kan jag leva med det. Det vore betydligt värre att sammanblandas med blå- eller vitsippor.

Historia som förpliktigar

Apropå (s)-utspelet om dramatiskt sänkt ambition i det säkerhetspolitiska EU-samarbetet noterar jag att SvD:s ledarsida helt delar min analys från gårdagen. Men det var måhända inte helt oväntat.

Idén om att Sverige ska minimera sina åtaganden inom ramen för EU:s stående snabbinsatsförband kommer sällsynt feltajmad, sett ur ett historiskt perspektiv.

Igår högtidlighölls 70-årsminnet av kristallnatten (starten på judeförföljelsen) och idag uppmärksammas att det är 90 år sedan första världskriget i praktiken var över (den elfte timmen, den elfte dagen, den elfte månaden...). Det är händelser i vår moderna historia som manar till eftertanke.

Jag vill se ett Europa som tar ansvar för fred och säkerhet - både på den egna kontinenten och vid konflikter som exempelvis den i Kongo. Och jag vill att Sverige tar aktiv del i detta ansvar. Då duger det inte att reducera det svenska truppbidraget till "ett hundratal personer" som Anders Karlsson (s) föreslår.

Låt inte vänstern diktera villkoren för försvars- och säkerhetspolitiken. Då blir vi snart marginaliserade på den internationella arenan. Det tjänar verkligen ingen på.

Mamma Afrika har tystnat

Jag måste erkänna. Vi har ingen av hennes skivor i vår CD-samling. Men Miriam Makeba hade en fantastisk röst och utstrålning och hennes kamp mot apartheid är värd all beundran!

Frid över Mamma Afrikas minne.

An(s)var?

Sossarnas försvarspolitiska talesman, Anders Karlsson, vill nu ompröva Sveriges kommande deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor. Det låter Ekot och Politikerbloggen meddela idag. Möjligen ska utspelet ses som en desperat flirt med vänstern i de kärvande koalitionsförhandlingarna. Särskilt konsekvent och ansvarstagande är det i alla fall inte.

Arbete för fred, stabilitet och säkerhet är den enskilt viktigaste frågan för det Europeiska samarbetet (och för all del på global nivå också). Fred byggs förstås inte med vapen men få bestrider idag att militär intervention utgör en nödvändig delkomponent i många konfliktlösningssituationer. Det kan handla om att lösa såväl fredsframtvingande som fredsbevarande uppgifter i syfte att skapa en hållbar situation för civilbefolkning och övriga internationella återuppbyggnadsinsatser.

Ska EU som organisation kunna fylla en trovärdig funktion på det säkerhetpolitiska området krävs alltså samordnad militär förmåga av viss tyngd. Vi vet också att tidiga insatser skapar bäst förutsättningar att faktiskt göra nytta. Snabbhet är därför viktig. Utifrån dessa ingångsvärden har konceptet med stående snabbinsatsstyrkor skapats och där ansvaret mellan länder delas över tid.

Detta ansvar vill Anders Karlsson alltså nu att Sverige ska dra sig undan, alternativt drastiskt skära ner. Underförstått: låt någon annan ta hand om skitjobbet. Det är inte den typen av statsmannaskap jag vill se. Sverige har en lång tradition av att solidariskt ställa upp med stöd till oroshärdar, både militärt och civilt. I sin tur bygger det förstås på en insikt - från Palmes tid och framåt - om att retorik måste backas upp med handling för att vara trovärdig.

För Mona Sahlin hägrar fortfarande statsministerposten. Det vore därför på sin plats med ett besked. Delar hon den presumtive försvarsministerns syn på sänkt svensk ambition i det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet med andra länder?

Luftslottet som sprängdes

Redan i förmiddags läste jag hela SvD:s reportage om Bam Björlings tvivelaktiga affärer. Det var illavarslande läsning men jag har fram till nu avstått från att kommentera då det händer att verksamheter som Kvinnoforums får fiender. Därmed skulle det kunna finnas andra bakomliggande motiv till olika kritiska synpunkter eller sakuppgifter som grävs fram.

Nu har jag även sett Kalla Faktas reportage och det blir allt mer uppenbart att Bam och hennes man, Sten Lindeberg, på ett fullständigt skrupelfritt sätt låtit maximering av personliga fördelar gå före verksamhetens väl och ve.

Det handlar om ett missbrukat förtroende. Den typen av fall blir alltid tunga. När den verksamhet man sviker dessutom handlar om stöd till utsatta kvinnor uppstår en närmast irreparabel skada. Jag hoppas att styrelse, bidragsgivare och övriga partners tar sitt fulla ansvar för att gå till botten med det medvetna manipulerande som tycks ha präglat Bam Björlings ledarskap. En polisanmälan borde lura bakom hörnet.

Tyvärr kastar det här en lång skugga över Bam Björlings samlade gärning. Jag förutsätter att varken hon eller hennes make tills vidare inte engageras för något som helst uppdrag i det offentligas regi. Fiffel på mänskliga rättigheters bekostnad gör mig rejält förbannad!

Genuskompetens = mer pang för pengarna!

Jag har jobbat med mångfalds- och jämställdhetsfrågor i många år - inte minst i försvaret. Med andra ord är jag van vid att ständigt ifrågasättande är en del av normalbilden. Ett visst mått av krypskytte likaså.

Ett trist exempel på detta, i det lite större och publika formatet, var torsdagens artikel på DN Debatt som jag också kommenterat tidigare. Tyvärr hakar nu också Johanne Hildebrandt på genom sin krönika i dagens Aftonbladet. Det känns onekligen extra tråkigt med tanke på att Johanne är en människa jag i högsta grad uppskattar, både som person och i sin yrkesroll. Men jag tycker att hon siktar galet fel med följande formuleringar (apropå tillståndet i försvaret):

"Trist är det att något så viktigt förvandlats till ett svindyrt vuxendagis som enbart finns till för de anställdas skull i stället för att tjäna oss kunder. Däremot satsas det på [...] HBT-arbete, deltagande i Pride och framlyftande av kvinnors rättigheter."

Jag välkomnar verkligen en debatt om försvarets uppgifter, struktur och effektivitet. Det är inte det som stör mig. Nej, det är i stället försöken att framställa något slags motsatsförhållande mellan arbetet för sunda attityder å ena sidan och operativ effekt å den andra. Och värre ändå. Man får det nästan att låta som om vårt arbete för ett medvetet genus- och MR-perspektiv skulle vara roten till allt ont (underförstått: stjäl fokus och resurser?). Här tänker jag att en eller annan skribent blir förklaringen skyldig.

Varför kan vi inte bara enas om det som borde vara så självklart? Nämligen att försvarets yttersta existensberättigande handlar om att med vapenmakt värna frihet och demokrati och de värden den vilar på. Efterlevnad av mänskliga rättigheter är förstås helt centrala delar i dessa. Lägg till det att vi ska lösa uppgifter i otroligt komplexa miljöer, inte minst kulturellt. Grundläggande mänsklig respekt, baserad på kunskap och förståelse, blir därmed något av överlevnadsfrågor för vår organisation och med direkt bäring på kärnverksamheten.

En genuskompetent soldat är alltså inte en sämre soldat. Återigen - det finns verkligen inget motsatsförhållande. I själva verket förhåller det sig precis tvärtom! En soldats framgång bygger till stor del på förmågan att interagera med andra människor och bygga förtroende. Användning av maktmedel och eldkraft är bara en sista utväg (men som vi självklart också måste behärska till fullo).

Sverige är just nu världsledande i att omsätta FN-resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet till praktisk handling. Och det handlar inte om att exportera svensk jämställdhet i någon slags klassisk bemärkelse. I stället handlar det om insikten att kvinnors aktiva delaktighet är en förutsättning för att kunna bygga långsiktig stabilitet i ett konfliktområde.

Det i sin tur kräver målmedvetenhet, kunskap och verktyg bland oss som verkar där. I slutändan är det en fråga om att uppnå en högre operativ effekt. En insats som bara når halva befolkningen (läs: den manliga) är helt enkelt inte framgångsrik. Kort sagt; genuskompetenta officerare och soldater ger oss mer pang för pengarna!

Så till doktorand Ydén, vännen Johanne, samt en eller annan Världen idag-journalist, har jag en vädjan. Ni menar förmodligen gott med att lyfta en debatt om ett bättre försvar. Men att gå vägen via att undergräva arbetet för en jämställd försvarsmakt präglad av mångfald och respekt är att göra er och oss en rejäl otjänst.

I sammanhanget vill jag också rikta ett tack till generallöjtnant Sverker Göranson som på Försvarsmaktens hemsida med ödmjukhet står upp för den inslagna vägen i dessa avseenden. Det behövs.